Enheter

Storheter består i regel av både ett mätetal och en enhet (ibland även en riktning). I den här artikeln berättar vi mer om enheter och vad man bör tänka på kring dem.

 

Alla enheter har en förkortning

Enheter förkortas vanligtvis med en/flera bokstäver som gäller över hela världen. Dessa kan vara både versala och gemena, och kursiveras i regel inte. Gram (som är en enhet för storheten massa) förkortas till exempel g, och meter (en enhet för längd) förkortas m.

I tabellen nedan hittar du ett par exempel på enheter till några vanliga storheter. Du ser också vilken symbol storheterna i fråga har (area har till exempel symbolen A).

Area

A

 m²  Kvadratmeter
Effekt

P

 W  Watt
Elektrisk laddning

Q

 C  Coulomb
Elektrisk ström

I

 A  Ampere
Energi

W

 Nm, J, cal  Newtonmeter, Joule, Kalorier
Fart

v

 m/s  Meter per sekund
Kraft

F

 N  Newton
Massa

m

 g, t  Gram, Ton
Spänning

U

 V  Volt
Sträcka

s

 m, in, mil  Meter, Tum, Mil
Substansmängd

n

 mol  Mol
Temperatur

T

 ºC, K  Grader Celsius, Kelvin
Tid

t

 s, h  Sekunder, Timmar
Tryck

p

 Pa, atm  Pascal, Atmosfär
Volym

V

 m³, l  Kubikmeter, Liter

 

Att räkna med enheter och prefix

En enhet uppför sig ungefär som en variabel inom matematiken; de går alltså att multiplicera, dividera, upphöja osv. När flera storheter förekommer i en beräkning räknar man därför alltid enheterna för sig.

Låt oss säga att man vill beräkna hur lång tid det tar för ett föremål som färdas med farten 10 m/s att färdas 20 m enligt formeln \(t = \frac{s}{v}\). Då kan vi dividera mätetalen för sig och enheterna för sig så här:

\(t = \frac{s}{v} =\mathrm{\frac{20\,m}{10\,m/s}=\frac{20}{10}\,\frac{m}{m/s}=2\,s}\,.\)

Tillsammans med en enhet skriver man ibland ett prefix, alltså en bokstav som reglerar dess värde. Varje prefix motsvaras av en tiopotens enligt tabellen på den här sidan. 1 kg är till exempel samma sak som 1·103 g och en 1 dm samma sak som 1·101 m.

 

SI-enheterna

Förutom att det finns flera varianter på alla enheter, i och med prefixen, har de flesta storheter mer än en enhet kopplade till sig. Tryck kan till exempel mätas i både Pa och atm. För att undvika förvirring har man enats om ett antal SI-enheter som det i stort sett alltid är okej att använda. Dessa bygger i sin tur på sju grundenheter (se tabellen nedan), som ingår i alla andra enheter.

Enhet Storhet

m

Meter Längd

kg

Kilogram Massa

s

Sekund Tid

A

Ampere Elektrisk ström

K

Kelvin Temperatur

mol

Mol Substansmängd

cd

Candela Ljusstyrka

Alla andra enheter bygger på dessa. Bland annat är N (Newton) samma sak som m · kg · s−2 och V (Volt) desamma som m−2 · kg · s−3 · A−1. En fullständig lista över hur ett stort antal andra enheter är uppbyggda av SI-enheter hittar du här.

När du räknar med olika storheter kan det vara bra att veta, att om du stoppar in alla värden i en formel med SI-enheter kommer värdet du får ut också att vara angivet med SI-enheter.

 

Glöm inte enheten

De allra flesta storheter måste beskrivas med ett mätetal och en enhet, så enkelt är det. Du kan alltså aldrig säga att temperaturen är 10 ute, eller att en sten väger 2. Trots att man får lära sig att inte glömma enheten redan på lågstadiet är det inte helt ovanligt att man får se uträkningar som denna:

Uppgift: En bil kör 100 km på tiden 2 h. Vilken genomsnittlig fart har bilen?

Beräkning: \( v = \frac{s}{t}=\frac{100}{2}=50\)

I detta fallet glömmer personen som har genomfört uträkningen att sträcka (s) och tid (t) är storheter och måste ha enheter. Svaret som också är en storhet (fart) måste även det ha en enhet.

I stället bör man skriva så här:
Beräkning: \(v = \frac{s}{t}=\frac{100\: \mathrm{km}}{2\: \mathrm{h}}=50\: \mathrm{km/h}\)

Eller så här:
Beräkning: \( v = \frac{s}{t}=\frac{100}{2}\: \mathrm{km/h}=50\: \mathrm{km/h}\)


Artikeln skriven av Oskar Henriksson. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 8 oktober 2010. Senast uppdaterad 5 maj 2016.

Kommentarer är stängda