Prefix

prefix2Förutom SI-enheterna (läs mer om dessa under Enheter) innehåller det internationella SI-systemet också en rad SI-prefix som sätts framför enheterna för att öka eller minska dessas storlek.

Låt oss titta på ett exempel. En atom är så försvinnande liten att det är ganska otympligt att mäta dess diameter (och än mindre sträckorna inuti den) i meter. Däremot är det mycket enklare att använda biljondelar av en meter, som enligt SI-systemet kallas pikometer eller pm.

Ett annat exempel på sammanhang då grundenheterna är lite otympliga är när man ska beskriva tryck. Det normala lufttycket här på jorden är ungefär 101 000 pascal, vilket oftast görs om till tusentals pascal, kilopascal, kPa.

Andra prefix som du kanske har hört talas om är mili, centi och deci som används framför enheterna meter och liter i vardagen.

Samtliga SI-prefix motsvaras av en tiopotens enligt tabellen nedan. 1 cm är alltså samma sak som (1⋅10−2 m = 0,01 m), och 5.4 hg är detsamma som 5,3∙102 g = 530 g.

De gråmarkerande prefixen är inte särskilt vanliga inom naturvetenskapen, men flera av dem förekommer i vardagen. Även om dessa givetvis enkelt kan slås upp i en formelsamling är det praktiskt att åtminstone kunna några av prefixen utantill.

1024 yotta Y Kvadriljon 1 000 000 000 000 000 000 000 000
1021 zetta Z Triljard 1 000 000 000 000 000 000 000
1018 exa E Triljon 1 000 000 000 000 000 000
1015 peta P Biljard 1 000 000 000 000 000
1012 tera T Biljon 1 000 000 000 000
109 giga G Miljard 1 000 000 000
106 mega M Miljon 1 000 000
103 kilo k Tusen 1 000
102 hekto h
Hundra 100
101 deka da
Tio
10
10−1 deci d
Tiondel 0,1
10−2 centi c Hundradel
0,01
10−3 milli m Tusendel 0,001
10−6 mikro µ Miljondel 0,000 001
10−9 nano n Miljarddel 0,000 000 001
10−12 piko p Biljondel 0,000 000 000 001
10−15 femto f Biljarddel 0,000 000 000 000 001
10−18 atto a Triljondel 0,000 000 000 000 000 001
10−21 zepto z Triljarddel 0,000 000 000 000 000 000 001
10−24 yokto y Kvadriljondel 0,000 000 000 000 000 000 000 001

Som du kanske redan har noterat har grundenhten för massa, kg, redan ett prefix. Eftersom man aldrig sätter mer än ett prefix framför en enhet tar man alltså bort kilo innan man vill sätta ett prefix framför denna enhet. Skriv alltså hg och inte hkg.

Övningsuppgifter

Nedan följer ett antal uppgifter som du kan testa dig själv med.

ÖvningsuppgiftSvar

Vilken av följande tider är störst?

A: 1089 fs
B: 0,2 µs
C: 302 ns

Rätt svar är C: 302 ns. Gör vi om samtliga enheter till sekunder får vi nämligen följande:

A: 1089∙10−15 s = 1,089∙10−12 s
B: 0,2∙10−5 s = 2∙10−7 s
C: 302∙10−9 s = 3,02∙10−7 s.

ÖvningsuppgiftSvar

En kemielev har av outgrundlig anledning angivit en väldigt liten massa i hg och skrivit att en viss mängd av ett visst salt väger 0,000098 hg. Hur skulle massan skrivas i
a) grundenheten kg?
b) i en enligt dig lämpligare enhet?

a) 0,000098 hg = 9,8∙10−5 hg = 9,8∙10−5 ∙ 102 g = 9,8∙10−3 g =
= 9,8∙10−3 ∙ 10−3 kg = 9,8∙10−6 kg.

b) Ovan konstaterades att 0,000098 hg = 9,8∙10−3 g. Detta är samma sak som 9,8 mg, vilket åtminstone vi anser är den lämpligaste enheten i detta sammanhang.

ÖvningsuppgiftSvar

Choklad är gott, men är dessvärre inte supernyttigt, eftersom det innehåller väldigt många kalorier och inte så mycket näring (ibland kallar man sådan mat för ”tomma kalorier”).  På baksidan av ett paket mjölkchoklad står det att chokladen ger 2290 kJ energi per 100 g.

Hur stor del av det rekommenderade dagliga intaget av energi, ca. 9 MJ, uppfylls om man (som författaren har gjort både en och två gånger) sätter i sig en hel 200 g chokladkaka på en och samma dag?

200 g choklad motsvar

\(2\cdot 2290\,\mathrm{kJ}=4\,580\,\mathrm{kJ}\,.\)

Gör vi om dagsbehovet till kJ så här:

\(9\,\mathrm{MJ} =9\cdot 10^{6}\,\mathrm{MJ}=9\,000\cdot 10^{3}\,\mathrm{kJ})

s kan vi dividera energiinnehllet i chokladen med detta, och drmed f procentsatsen:

\)\mathrm{\frac{4\,580\,kJ}{9\,000\,kJ}\approx 50\,\%\,.}$$

ÖvningsuppgiftSvar

Låt oss säga att din klass har fått i fysikläxa att beräkna vilken tyngd ett visst föremål generar. När du och din kompis jämför era resultat visar det sig att din kompis har svarat 0,120 kN medan du har skrivit 120 N. Hur kommer det sig att ditt mätetal är 1 000 gånger större än kompisens, trots att ni har rätt båda två?

Eftersom din kompis har lagt till prefixet kilo till enheten och därmed gjort den tusen gånger större kompenseras detta genom att mätetalet divideras med tusen.


Artikeln skriven av Oskar Henriksson. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 30 oktober 2010. Senast uppdaterad 10 november 2017.

Kommentarer är stängda