Kolväten

Några av de enklaste organiska föreningarna är de så kallade kolvätena. Anledningen till att de heter som de gör är att de bara innehåller just kol (C) och väte (H). Det finns mängder av varianter av kolväten, på grund av att de kan sitta ihop på så många olika sätt. De kan vara raka, förgrenade eller ringformade, och deras längd varierar kraftigt. Nedan visas några exempel på kolväten.

Rakt kolväte, hexan:Strukturformlel och molekylmodell för hexan.

Förgrenat kolväte, isobutan:Strukturformel och molekylmodell för isobutan.

Ringformat kolväte: cyklopentan: Strukturformel och molekylmodell för cyklopentan.

 

Egenskaper

Alla kolväten är i det närmaste helt opolära på grund av att både kol och väte är medelbra på att dra till sig elektroner från andra atomer. Detta innebär att kolväten är olösliga i polära ämnen (till exempel vatten) men också att de har ett stort användningsområde inom industrin som lösningsmedel för många opolära ämnen (till exempel färger).

Vid förbränning av kolväten frigörs stora mänger energi, vilket gör flera kolväten lämpliga som bränsle. Exempel på kolvätebaserade bränslen är bensin (en komplicerad blandning av kolväten med runt 4-12 kolatomer), fotogen (en blandning av kolväten med runt 6-16 kolatomer) och naturgas (som mest består av kolväten med en eller möjligen ett fåtal kolatomer).

En mycket viktig källa till olika kolväten är råolja, som är en blandning av många olika kolväten (som innehåller alltifrån några enstaka kolatomer upp till runt 40 stycken). För att kunna använda dessa måste de separeras, vilket normalt sker med en form av destillering som kallas raffinering. Då hettar man upp oljan och leder in ångorna i ett stort torn. Lättare kolväten stiger högre upp i tornet än de tyngre och dessa kan på så vis skiljas från varandra beroende på storlek. Kolväten med få kolatomer är generellt lättare än kolväten med många kolatomer. Till exempel får man bensin genom att samla ihop de kolväten som stiger ganska högt i tornet, medan fotogen fås genom att samla ihop kolväten som stiger lite mindre högt. De riktigt stora kolväten som blir kvar i botten på tornet samlas ihop och används till bland annat asfalt.

 

Kort om kolvätenas betydelse

Kolvätena är långt ifrån de vanligaste organiska ämnena. Trots det är de viktiga att ha koll på. Det går nämligen att föreställa sig kolvätena som en sorts ”kolskelett” som alla andra organiska ämnen utgår från. Mer konkret kan man tänka sig varje organiskt ämne som ett kolväte där man har bytt ut några av kol- eller väteatomerna mot bland annat syre, kväve och svavel. Detta tankesätt hjälper när vi vill namnge organiska ämnen och dela in dem i kategorier, även om det väldigt sällan är så man verkligen gör när man tillverkar organiska ämnen på laboratorier och i fabriker.

Läs mer om några av de vanligaste organiska ämnena eller fördjupa dig i de viktigaste kolvätesgrupperna genom att klicka dig vidare bland artiklarna i menyn till vänster.

Artikeln skriven av Oskar Henriksson. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 15 juni 2010. Senast uppdaterad 7 maj 2016.

Comments are closed