Halogenkolväten

Ett av de enklaste sätten att göra om ett kolväte på är genom att byta ut en eller flera väteatomer mot halogenatomer (halogener är de atomslag som hittas i grupp 17 i periodiska systemet; alltså fluor, klor, brom och jod). De så kallade halogenkolväten (även kallade halogenerade kolväten) som bildas då har ofta mycket otrevliga egenskaper, såsom giftighet och stark påverkan på miljön.

Metan kan exempelvis reagera med tre kloratomer och bilda en förening som kallas triklormetan (mer känt som kloroform). Ämnet användes tidigare som bedövnings- och narkosmedel, men har upptäckts vara skadlig vid stora doser.

Också fluoratomer kan adderas till ett kolväte. Om en kort alkan reagerar med fluor- och kloratomer bildas ämnen som gemensamt kallas för freoner. Detta är ämnen som är mycket användbara som köldmedel i kylskåp samt som drivgas i sprayflaskor. På grund av detta användes de flitigt fram till slutet på 1900-talet. Man upptäckte då att freonmolekylerna slår sönder den livsviktiga molekylen ozon när de kommer ut i atmosfären (läs mer om ozon i artikeln om luft).

När ozonmolekyler försvinner bildas så kallade ”hål” eller förtunningar i det mycket viktiga ozonlagret. Följden blir ökad UV-strålning vid jordytan och att fler människor drabbas av hudcancer.

Trots att freoner numera används i mycket liten skala och är strängt förbjudna på många håll i världen fortsätter ozonmolekyler att gå sönder. Detta beror på att freonmolekyler är mycket långlivade uppe i atmosfären. Även om vi skulle sluta helt med utsläppen av freoner kommer det att dröja mycket länge innan ozonlagret har återhämtat sig helt.

Bild på två halogenkolväten.


Artikeln skriven av Oskar Henriksson. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 15 juni 2010. Senast uppdaterad 22 januari 2015.

Kommentarer är stängda