Summaformler

Ett av de allra enklaste sätten att beskriva ett ämnes sammansättning är med en summaformel, eller molekylformel som det också kallas. Det är ytterligare en förenkling jämfört med molekylmodeller och strukturformler och visar varken molekylens form eller hur atomerna sitter ihop med varandra.

Molekylmodell för butan.Precis som namnet antyder är det i stället summan av antalet atomer av varje atomslag den visar, med hjälp av de kemiska beteckningarna (mer om dem i artikeln om strukturformler) och nedsänkta, så kallade indexsiffror efter varje beteckning. Ett exempel är butan (se modellen till höger) vars molekyler består av fyra kolatomer och tio väteatomer. Detta ger summaformeln C4H10.

Om molekylen bara innehåller en atom av ett visst atomslag utelämnar man indexsiffran 1. Vatten (två väteatomer och en syreatom per molekyl) skrivs alltså som H2O och inte H2O1. På samma sätt är summaformeln för koldioxid (en kolatom och två syreatomer) CO2 och den för etanol (två kol, sex väte och ett syre) C2H6O. I bilden visas dessa summaformler tillsammans med strukturformlerna för ämnena i fråga.

H2O
CO2
C2H6O C4H10
vatten-struktur Strukturformel för koldioxid. Strukturformel för etanol. Strukturformel för butan.

Summaformler används ofta i reaktionsformler (läs mer om sådana under avdelningen kemiska reaktioner). En brist med summaformlerna är att det kan finnas flera ämnen med samma formel. Se till exempel strukturformlerna nedan som föreställer ämnena butan och isobutan. Båda har fyra kolatomer samt tio väteatomer, vilket ger samma summaformel (C4H10). Trots detta har de olika egenskaper, eftersom atomerna sitter ihop på olika sätt.

butan-isobutan

 

Ordningen på atomslagen (överkurs)

En vanlig fråga om summaformler är vilken ordning atomslagen ska skrivas i. Hur vet man till exempel att det heter C4H10 och inte H10C4? Eller H2O i stället för OH2? Tyvärr finns det inget enkelt svar på detta, eftersom flera system används mer eller mindre parallellt med varandra. Men enligt det vanligaste är utgår man från atomslagens placering i periodiska systemet, som är en tabell över alla atomslag (se bilden nedan).

 

Bild på periodiska systemet.

Först ut i en summaformel ska de atomslag som står i kolumnerna till vänster i periodiska systemet komma. Kol (C) skrivs alltså före syre (O), vilket gör att det heter CO2 och inget annat. Om två atomslag står i samma kolumn blir det lite knepigare. Då ska det som står längre ner i kolumnen komma före det som står längre upp. Därför heter det till exempel SO2 i stället för O2S.

Det finns två smått förvirrande, men viktiga, undantag till detta. Det första är periodiska systemets sista kolumn (den längst till höger, gulmarkerad ovan). Atomslagen i den förenar sig nästan aldrig med andra atomer, men de få gånger de ändå gör det ska de skrivas allra först i summaformeln.

Det andra är väte (blåmarkerat). Även om det tillhör gruppen längst till vänster ska det placeras efter atomslagen i kolumn 15 och före de i kolumn 16. Det är därför det heter H2O och NH3.

Observera att man ibland helt gör avsteg från detta system. Inom den organiska kemin är det vanligt att man i stället låter bokstavsordning spela roll för ordningen. Är man osäker på ett ämnes summaformel kan det därför vara en god idé att kolla upp den i ett uppslagsverk.

Artikeln skriven av Oskar Henriksson. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 19 december 2010. Senast uppdaterad 22 januari 2015.

Comments are closed