Meny Stäng

Löslighet

Vissa ämnen löser sig lättare än andra i ett visst lösningsmedel (såsom vatten). Medan det till exempel går att lösa ca. 36 g koksalt i en dl vatten vid rumstemperatur går det att lösa ca. 200 g socker i samma volym vatten vid samma temperatur. Detta kallar man för att ämnena har olika löslighet.

Lättlösliga, blandbara och olösliga ämnen

Koksalt och socker är exempel på ämnen som väldigt lätt löser sig i vatten. Detta kallar man att de är lättlösliga i vatten. Ämnen som är oändligt lösliga i varandra kallas blandbara, vilket etanol och vatten är exempel på. Det går att lösa oändligt mycket etanol i vatten och vice versa. Ämnen som däremot är väldigt svåra att lösa i vatten sägs vara svårlösliga. Ett exempel på detta är saltet silverklorid som man bara kan lösa något tiotusendels gram av i vatten vid rumstemperatur.

Andra ämnen kan (i stort sett) inte bilda någon lösning med varandra överhuvudtaget. Matolja och vatten är ett bra exempel på detta. Man säger att matolja är olösligt i vatten, eller att vatten är olösligt i matolja. Anledningen till detta är lätt förenklat att vattenmolekyler håller ihop på ett sätt som matoljans molekyler inte passar in i.

Vad påverkar lösligheten?

Lösligheten för ett ämne i ett visst lösningsmedel varierar med temperaturen, men exakt på vilket sätt varierar från ämne till ämne. Ibland ökar lösligheten med temperaturen. Detta gäller till exempel för koksalts och sockers löslighet i vatten. Det går att lösa lite mer koksalt och mer socker i varmt vatten än i kallt, även om skillnaden är inte så stor.

I andra fall minskar lösligheten med temperaturen. De flesta gaser är ett exempel på det. Den som har haft ett glas kranvatten stående i rumstemperatur ett par timmar vet att det bildas små luftbubblor i vattnet efter hand. Detta beror på att kallvatten innehåller en liten andel löst kväve och syre när det tappas från kranen. När vattnets temperatur stiger till rumstemperatur minskar lösligheten för gasmolekylerna, som då klumpar ihop sig och bildar små bubblor.

För framför allt gasers löslighet i vätskor finns det ytterligare en faktor som spelar roll, nämligen trycket. Ju högre tryck desto mer löslig är gasen. I en flaska läsk eller mineralvatten är trycket ofta väldigt högt vilket leder till att drycken kan innehålla mycket löst koldioxid (det är en del av denna koldioxid som bildar kolsyran). När flaskan öppnas minskar trycket och läsken kan inte längre hålla kvar alla koldioxidmolekyler, som då slår ihop sig och bildar bubblor.