Vattenlöslighet

På grund av att vattenmolekylen är polär kan den blandas med andra vätskor som är polära utan att de skiktar sig. De positiva/negativa delarna på varje molekyl vänds mot varandra, och vätskorna hålls samman. Man brukar säga att ”lika löser lika” när man pratar om lösningsmedel. Vatten är polärt, och löser därför andra polära vätskor och molekyler.

Vad ett polärt lösningsmedel däremot inte löser är opolära vätskor, alltså vätskor med molekyler som inte har någon laddad ände. När man blandar en polär vätska (exmpelvis vatten) och en opolär vätska (exempelvis matolja) kommer de inte att lösa sig i varandra, och skiktas därför. När vi däremot blandar matolja och bensin (som också är opolärt) så löser sig utmärkt i varandra eftersom båda är opolära

Eftersom vatten är polärt så kan det även lösa upp salter. Vattenmolekylernas positiva sidor läggs emot de negativa jonerna i saltet och drar loss dem från resten av kristallen. Samtidigt dras också en positiv jon loss från saltkristallen då vattenmolekylernas negativa sidor läggs emot jonen och drar loss den. De positiva och negativa jonerna är sedan lösta i vätskan tills man exempelvis dunstar bort vattnet, och saltkristaller bildas igen.

De faktorer som påverkar hur mycket av ett salt som kan lösas i vatten är saltets egenskaper, kontaktytan mellan salt och vatten, cirkulationen så att nytt vatten kommer åt att lösa saltet och värmen på vattnet. I varmare vatten rör sig vattenmolekylerna snabbare, och löser därför saltet snabbare.

Vatten löser även i viss mängd gaser. Trots att gaser oftast är opolära så är de så små att de tar sig in mellan vattenmolekylerna ändå. Vattnet har oftast en relativt stabil struktur av vätebindningar, och inom denna struktur kan man ”gömma” eller ”låsa in” opolära gaser, så läge de inte är för stora.

Om den opolära gasen reagerar med vattnet för att skapa nya föreningar ökar också vattenlösligheten. Koldioxid, som är en helt opolär gas, löser sig ganska bra i vatten på grund av att det sker en kemisk reaktion där kolsyra bildas (det så kallade kolsyrasystemet). Reaktionen som sker kan tecknas så här:

\( \mathrm CO_2(g) + H_2O(l) \rightleftharpoons H_2CO_3(aq)\)

Kolsyran reagerar ytterligare med vattnet genom att ge bort en proton.

\( \mathrm H_2CO_3(aq) + H_2O(l) \rightleftharpoons H_3O^+(aq) + HCO_3^-(aq)\)

Nu har vi två laddade joner, vilka löser sig mycket bra i vattnet. Vi har med andra ord gått från att ha en opolär gas, till att skapa en mycket polär substans, som därefter kan lösa sig i vattnet.


Artikeln skriven av Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 17 juli 2009. Senast uppdaterad 15 november 2014.

Kommentarer inaktiverade.