Aggregationsformer

För att korrekt kunna förstå hur kemiska rekationer går till måste man först veta vilken aggregationsform som de ingående ämnena har. Vi kommer snabbt och lätt gå igenom de olika faserna här. Det mest verklighetsförankrade exemplet på hur man skiftar mellan de olika faserna, är vatten.

Informationen på denna sida är avsedd för "Kemi A".

 

Fast fas

I den fasta fasen hålls atomerna eller molekylerna tätt packade av en intermoleylär kraft. Denna kraft kan vara en Van der Waalskraft, dipol-dipolbindning, vätebindning eller jonbindning. Det utmärkande med det fasta ämnet är att det har både volym och form.
Is är vårt exempel på ett ämne i fast fas.
I reaktionsformler använder man (s) för att beteckna fast fas.

 

Vätskefas

I vätskefasen är inte de intermoleklära krafterna låsta till atomen eller molekylen som ligger precis bredvid, utan de rör sig runt varandra. Man kan tänka som så att vätskefasen är ett mellansteg mellan den fasta fasen (där de intermolekylära krafterna håller ihop allting) och gasfasen (där det inte finns någon intermolekylär kraft). Vätskefasen har volym, men ingen form.
Vatten är vårt exempel på vätskefas.
I reaktionsformler använder man (l) för att beteckna vätskefas.

 

Gasfas

I gasfasen har atomerna eller molekylerna så pass mycket rörelseenergi att de övervinner de intermolekylära krafterna och helt enkelt flyger runt för sig själva. En gas sprider ut sig i den volym som finns tillgänglig, man säger därför att ämnen i gasfas varken har form eller volym, förutom dem man artificiellt kan tvinga på dem (exempelvis genom att ha dem i en behållare). En gas sprider ut sig jämnt i den volym som den är tilldelad, om man ger den tillräckligt med tid.
Vattenånga är vårt exempel på gasfas.
I reaktionsformler använder man (g) för att beteckna gasfas.

 

Övergångar mellan faserna

Bild på de faser som ett ämne kan befinna sig i

En övergång från fast fas till vätskefas kallas för smältning. Det krävs tillskott av energi för att detta ska ske.
En övergång från vätskefas till fast fas kallas för stelning. Det krävs avdrag av energi för att detta ska ske.

En övergång från vätskefas till gasfas kallas för förångning. Det krävs tillskott av energi för att detta ska ske.
En övergång från gasfas till vätskefas kallas för kondensation. Det krävs avdrag av energi för att detta ska ske.

En övergång direkt från fast fas till gasfas eller tvärt om kallas sublimering. Detta sker med vissa ämnen, så som koldioxid. Koldioxid går från fast fas till gasfas vid runt -78°C.

Artikeln skriven av Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 6 april 2009. Senast uppdaterad 4 juni 2016.

Comments are closed