Meny Stäng

Aggregationsformer

För att förstå hur kemiska rekationer går till måste man först veta vilken aggregationsform som de ingående ämnena har. Vi kommer snabbt och lätt gå igenom de olika faserna här. 

 

Fast fas

I den fasta fasen hålls atomerna eller molekylerna tätt packade av en intermoleylär kraft. Denna kraft kan vara en Van der Waalskraft, dipol-dipolbindning, vätebindning eller jonbindning. Det utmärkande med det fasta ämnet är att det har både volym och form.

I reaktionsformler använder man (s) för att beteckna fast fas.

Som ett exempel kan nämnas is, som är vatten i fast form, och som därför kan betecknas som H2O(s).

 

Vätskefas

I vätskefasen är inte de intermoleklära krafterna låsta till atomen eller molekylen som ligger precis bredvid, utan de rör sig runt varandra. Man kan tänka som så att vätskefasen är ett mellansteg mellan den fasta fasen (där de intermolekylära krafterna håller ihop allting) och gasfasen (där partiklarna rör sig helt fria från varandra). Vätskefasen har volym, men ingen form.

I reaktionsformler använder man (l) för att beteckna vätskefas. Exempelvis skrivs flytande vatten som H2O(l).

 

Gasfas

I gasfasen har atomerna eller molekylerna så pass mycket rörelseenergi att de övervinner de intermolekylära krafterna och helt enkelt flyger runt för sig själva. En gas sprider ut sig i den volym som finns tillgänglig, man säger därför att ämnen i gasfas varken har form eller volym, förutom dem man artificiellt kan tvinga på dem (exempelvis genom att ha dem i en behållare). 

I reaktionsformler använder man (g) för att beteckna gasfas.

Vattenånga betecknas således som H2O(g).

 

Övergångar mellan faserna

Bild på de faser som ett ämne kan befinna sig i

En övergång från fast fas till vätskefas kallas för smältning. Det krävs tillskott av energi för att detta ska ske.

En övergång från vätskefas till fast fas kallas för stelning. Det krävs avdrag av energi för att detta ska ske.

En övergång från vätskefas till gasfas kallas för förångning. Det krävs tillskott av energi för att detta ska ske.

En övergång från gasfas till vätskefas kallas för kondensation. Det krävs avdrag av energi för att detta ska ske.

En övergång direkt från fast fas till gasfas kallas för sublimering. Det krävs tillskott av energi för att detta ska ske.

En övergång direkt från gasfas till fast fas kallas för desublimering (det kallas även för deposition eller, förvirrande nog, sublimiering). Det krävs avdrag av energi för att detta ska ske.