Atomslagens ordning

Något som man sällan brukar ge information är hur atomslagen placeras i en summaformel eller empirisk formel. Det ska vi däremot göra här!

Det finns två olika metoder man använder för att bestämma ordningen på atomslagen i en formel. Den ena är baserad i något som kallas för binär nomenklatur, vilken används främst för oorganiska föreningar (föreningar som inte är kolbaserade). Den andra metoden kallas för Hill-systemet, och används oftast för organiska föreningar.

Nedanstående information kan ses som generella tumregler på den ordning som atomslagen placeras i, och fungerar på i stort sett alla de föreningar man stöter på i gymnasiekemin.

Oorganiska föreningar (binär nomenklatur)

  • Det minst elektronegativa ämnet placeras först i formeln, och därefter allting annat i bokstavsordning.
  • Om vi har flera katjoner (positiva joner) eller anjoner (negativa joner) placeras dessa i bokstavsordning.
  • Ett surt väte (ett väte som kan släppa från molekylen som då är en syra) placeras först i föreningen, men efter positiva joner. Detta väte räknas inte som det minst elektronegativa ämnet i föreningen. Detta är bara relevant när det finns mer än två atomslag i molekylen.
  • Molekylära joner skrivs på samma sätt som allt annat. Minst elektronegativa ämnet först, och därefter allt annat i bokstavsordning. Sura väten placeras först i formeln enligt föregående punkt.
  • Molekylära joner (joner som består av mer än en atom) rankas enligt det första grundämnet i föreningen vid bokstavsordning.

Ovanstående är dock inte hela sanningen angående ordningen på atomslagen, men den är tillräcklig för att täcka gymnasiekemin.

Vissa föreningar har behållit sina namn efter att regler har dykt upp angående ordningen på atomslagen. Ammoniak \( \mathrm{NH_3}\) borde egentligen skrivas som \( \mathrm{H_3N}\) om man följer ordningsreglerna, men så sker inte på grund av tradition. Detsamma gäller för ammoniumjonen. Det skrivs som \( \mathrm{NH_4^+}\), men borde egentligen skrivas som \( \mathrm{H_4N^+}\) om man hade följt reglerna för ordning på atomslagen.

Exempel

\( \mathrm{HCl}\) Väteklorid (saltsyra). Väte är här det minst elektronegativa atomslaget, och placeras därmed först i formeln.

\( \mathrm{N_2O}\) Dikvävemonoxid (lustgas). Kväve är här det minst elektronegativa atomslaget, och placeras därmed först i formeln.

\( \mathrm{H_2CO_3}\) Divätekarbonat (Kolsyra). Vi har här en förening som kan betraktas som ett salt, men är inte ett organiskt ämne då karbonatjonen räknas som ett oorganiskt ämne. Vätena är sura, så de placeras först.

\( \mathrm{NaHCO_3}\) Natriumbikarbonat. Natrium är en positiv jon, och vätekarbonat är den negativa jonen. Vätet är surt i vätekarbonatjonen, så vätet placeras före karbonatdelen av jonen.

\( \mathrm{ClF}\) Klormonofluorid. Klor som är minst elektronegativt placeras först i formeln.

Organiska föreningar (Hill-systemet)

  • I organiska föreningar (föreningar som innehåller kol) placeras alltid C på fösta plats och H på andra plats i formeln.
  • Resterande atomslag ordnas i bokstavsordning.

Exempel

\( \mathrm{CH_3Cl}\)

\( \mathrm{CH_2ClF}\)

\( \mathrm{CHBrClI}\)

\( \mathrm{CBrClFI}\)

\( \mathrm{C_2H_2BrCl_2F_2}\)

Undantag

I en empirisk formel tar man inte hänsyn till strukturell information, utan kör helt på den ordningen som "reglerna" fastställer.

En summaformel (molekylformel) kan däremot utökas med strukturell information, och man bör även göra detta om möjlighet finns, då detta ger mer information till läsaren. I dessa fall följer man inte prioriteringsregler eller alfabetisk ordning, utan skriver atomslagen på ett sätt som speglar deras struktur eller funktionella grupper. Ättiksyra skrivs exempelvis som \( \mathrm{CH_3COOH}\) istället för \( \mathrm{C_2H_4O_2}\).

I dessa fall börjar vi dock att komma in på textbaserade strukturformler, vilket du kan läsa mer om i artikeln om strukturformler.

Nästa artikel i serien handlar om empiriska formler.


Artikeln skriven av Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 10 juli 2010. Senast uppdaterad 19 mars 2017.

Kommentarer är stängda