Meny Stäng

Jonbindning

En jon är en elektriskt laddad atom eller molekyl. Den har minst en elektron för lite eller för mycket jämfört med de grundämnen den består av. När joner av motsatta laddning kommer nära varandra kommer de att attraheras av varandra. Denna elektrostatiska kraft kallas för en jonbindning.

Joner sitter ihop som kristaller

Modell av en litiumfluoridkristall, gjord av användaren Benjah-bmm27 på engelska Wikipedia.
Modell av en litiumfluoridkristall, gjord av användaren Benjah-bmm27 på engelska Wikipedia.

Joner är benägna att sitta ihop med joner av motsatt laddning. De jonkristaller (saltkristaller) som bildas av många joner är kubiska och är totalt sett oladdade. En av de enklaste kristaller som vi kan kolla på är NaCl (koksalt). NaCl består av jonerna Na+ och Cl. Runt om varje natriumjon ligger det 6 st kloridjoner. Runt kloridjonerna i fråga ligger 6 st natriumjoner. Denna tredimensionella struktur finns i ett regelbundet mönster i hela kristallen, och ett exempel på en jonkristall (här litiumfluorid) kan ses i bilden till höger.

Hur jonföreningar (salter) kombineras ihop kan du läsa mer om här och här.

Jonbindningar kan vara olika starka

Beroende på ett flertal faktorer (som gås igenom här) kan styrkan på jonbindningar variera. Starka jonbindningar gör att saltet får en hög kok- och smältpunkt, och det blir svårare att lösa upp det i vatten.

Jonkristaller går att lösa i vatten

På grund av att jonkristallen består av laddade delar kan vatten (som är polärt) interagera med de enskilda jonerna, och dra loss dem från jonkristallen. Ju svagare jonbindningen är, desto mer lösligt är saltet i vatten.

Då olika salter löser sig olika bra i vatten, kan man ibland blanda två vätskor med lättlösliga salter, vilket kan skapa svårlösliga salter som faller ut från lösningen.

Jonkristaller är spröda

Jonkristaller är spröda. Om man applicerar ett tryck på dem som flyttar jonerna i ett plan, så kommer kristallen att spricka. Detta illustreras i bilden nedan.

I en saltkristall attraheras negativa och positiva joner av varandra. När en tillräckligt stor kraft (F) verkar på saltkristallen så kommer de lika laddade jonerna att komma i kontakt med varandra. Detta gör att de två delarna kommer att stöta bort varandra, och kristallen spricker.