Mängd- och Massaberäkning

För att räkna med mängd och massa använder man inom kemin sig av formeln: \( \mathrm {m} = {M \cdot\, n}\)

Där m står för massa och har enheten g (gram).
M
står för molmassa och har enheten g/mol.
n står för substansmängd, och har enheten mol.

Formeln ovan har med andra ord dessa enheter: \( \mathrm {m} = {M} \cdot \:{n} \Leftrightarrow \:g = \frac{g}{mol} \cdot \:mol\)

Fördelen med en formel som denna är att man med enkla medel kan kasta om den så att man kan beräkna vilken som helst av de tre värdena, om man har de två andra.

\( m = M \cdot n\) och \( n = \frac{m}{M}\) och \( M = \frac{m}{n}\) är alla baserade från samma formel, men används till att beräkna de olika värdena beroende på vilka värden man har från början.

 

Exempel

ÖvningsuppgiftSvarLösning
Hur mycket väger 12 mol kol?
Svar: 144 g
Det vi får veta är att det är kol (C) som det handlar om, och att n(C)=12 mol.

Vi vill räkna ut m(C), och detta kan vi göra genom formeln \(m=n\cdot M\).

Vi har ett värde på n(C), men vi behöver ta reda på M(C) innan vi kan räkna fram svaret. Efter att ha kollat upp periodiska systemet vet vi att M(C)=12 g/mol.

\(\mathrm{\mathit{m} = \mathit{M}\cdot\mathit{n} = (12 g/mol)\cdot (12 mol) = 144 g}\)

12 mol kol motsvarar 144 g.

ÖvningsuppgiftSvarLösning
Du har 200 gram av en okänd metall som du genom en mängd smarta experiment lyckas bestämma motsvarar 3,39 mol. Vilken är metallen?
Svar: Metallen är kobolt.
För att bestämma metallen måste vi veta om molmassan för den. Vi har en massa, och en substansmängd.

\( \mathrm{\mathit{M} = \frac{\mathit{m}}{\mathit{n}} = \frac{200 g}{3,39 mol} = 59 g/mol}\)

Om vi kollar i periodiska systemet så ser vi att den metall som har en atommassa på ungefär 59 u är Kobolt.

ÖvningsuppgiftSvarLösning
Hur många mol motsvarar ett 1 kg kvävgas?
Svar: 35,7 mol.
Förening: \( \mathrm N_2\)

\( \mathrm{\mathit{m}(N_2) = 1000 g}\)

\(n=\frac{m}{M}\)

Vi behöver bestämma M(N2) för att lösa uppgiften.

I periodiska systemet ser vi att N har atommassan 14 u.

\( \mathrm{\mathit{M}(N_2) = 2 \cdot \:14 g/mol = 28 g/mol}\)

\( \mathrm{\mathit{n}(N_2) = \frac{\mathit{m}(N_2)}{\mathit{M}(N_2)} = \frac{1000 g}{28 g/mol} = 35,7 mol}\)

1 kg kvävgas motsvarar 35,7 mol.


Artikeln skriven av Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 20 februari 2010. Senast uppdaterad 4 juni 2016.

Kommentarer är stängda