Namngivning av salter

Namngivning av salter är i teorin ganska enkel. Man börjar med den positiva jonens namn, och avslutar med den negativa jonens namn. Den positiva jonens (katjonen) namn är atomslagets namn om det är en atomär jon. För negativa joner (anjoner) som är atomära så avslutas namnet med -id.

I grupp 17 blir det exempelvis fluorid, klorid, bromid, osv.

I grupp 16 blir det inte lika logiskt med inledningen av namnen. Vi har oxid (syre) och sulfid (svavel).

Molekylära joner är krångligare. Det finns några namn du måste kunna utantill då namnet inte förklarar formeln och vice versa. Exempel på molekylära joner du måste känna till är:

  • Ammoniumjon: \( \mathrm{NH_4^{+}}\)
  • Karbonatjon: \( \mathrm{CO_3^{2-}}\)
  • Sulfatjon: \( \mathrm{SO_4^{2-}}\)
  • Fosfatjon: \( \mathrm{PO_4^{3-}}\)
  • Nitratjon: \( \mathrm{NO_3^{-}}\)

När man namnger salter har man inte med antalet av de positiva och negativa jonerna. Föreningen \( \mathrm BaCl_2\) heter bariumklorid (det heter alltså inte bariumdiklorid). Med hjälp av jonernas laddning kan man alltid ta reda på hur många av respektive jon som finns i saltet, och att beskriva detta i namnet är då överflödigt.

Metalljoner är lite speciella när vi kommer till namngivning. De kan variera i laddning, och det måste beskrivas i namnet vilken laddning på jonen som avses. Detta gör man genom att inom parantes efter metalljonens namn lägga in romerska siffror som beskriver jonens oxidationstal.

\( \mathrm{FeSO_4}\) heter järn(II)sulfat.

\( \mathrm{Fe_2(SO_4)_3}\) heter järn(III)sulfat.

Övningsuppgifter

Här finns två övningsuppgifter om namngivning av salter. För att få tillgång till övningsuppgifterna behöver du ett studentkonto eller skolkonto.

Nästa artikel handlar om bindningsstyrkan hos salter, alltså vad som bestämmer hur svårlösligt saltet är.

Artikeln skriven av Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 30 oktober 2010. Senast uppdaterad 19 mars 2017.

Comments are closed