Joner

En jon uppstår då elektroner flyttas till eller från en atom eller molekyl. Detta resulterar i att ämnet får en elektrisk laddning. De absolut enklaste exemplen är atomjoner, vilka uppstår då en atom tar upp eller ger ifrån sig en eller flera elektroner för att nå ett fullt valensskal.

Joner som har ädelgasskal (8 elektroner i valensskalet) är stabila. Detta innebär att atomer som finns i grupp 1 (alkalimetallerna), har en valenselektron de gärna donerar bort, och blir en envärt positiv jon. På samma vis fungerar atomerna i grupp 2 (alkaliska jordartsmetallerna), vilka har två valenselektroner de gärna donerar bort.

På andra sidan om det periodiska systemet har vi grupp 16 (syregruppen), vilka har 6 valenselektroner, och gärna tar upp två för att bli tvåvärt negativa joner. Grupp 17 (halogenerna) har 7 valenselektroner och tar upp en elektron för att bli envärt negativa joner.

När positiva och negativa joner kommer i kontakt med varandra attraheras de av varandra på grund av elektrostatiska krafter, och skapar en jonförening.

Jonförening

En jonförening (även kallat salt) är totalt sett oladdad, då de olika laddningarna tar ut varandra om man ser på ämnet utifrån. Jonföreningen består av joner som ligger packade i ett regelbundet mönster som ser till att en enskild jon har så lite kontakt med lika laddade joner som möjligt.

Sättet man skriver en jonförening på är utan laddningsangivelser. NaCl (natriumklorid = koksalt) NaF (natriumfluorid = det man har i tandkräm) osv. För att identifiera att det är en jonförening kan man kolla på vilka ämnen som ingår. Om det är en metall och en ickemetall är det för det mesta en jonförening man har att göra med.

Om man vill skriva ut laddningarna på de olika jonerna skriver man dem längst upp till höger om det kemiska tecknet. För natriumjonen gäller: Na+. Om vi tar kalciumjonen gäller: Ca2+. För kloridjonen: Cl.

Ett exempel

Vi kan kolla på exemplet med matsalt (koksalt), som är en av våra vanligaste jonföreningar med den kemiska formeln NaCl.

Som fria atomer har natriumatomen har en valenselektron, och kloratomen har sju valenselektroner. Då ett ädelgasskal (8 valenselektroner) är mycket mer energimässigt stabilt, kommer natriumatomen att donera en elektron till kloratomen. Båda dessa har nu ett fullt elektronskal. Natriumjonen är positivt laddad eftersom den gav bort en elektron, och har därför en positiv elementarladdning. Det motsatta gäller för kloridjonen, den har en negativ elementarladdning. Eftersom de två jonerna har motsatta laddningar kommer de på grund av elektromagnetiska krafter att attraheras av varandra. De bildar då en jonförening (salt).

Det finns mycket mer information om salter om du kollar i menyn till vänster. Nästa artikel handlar om hur man bestämmer den kemiska formeln för salt.


Artikeln skriven av Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 20 augusti 2010. Senast uppdaterad 19 mars 2017.

Kommentarer är stängda