Ju mer man lär sig om kemi, desto fler beräkningar dyker upp. Man kan räkna på massor, mängder, volymer, koncentrationer, förhållanden, reaktioner, och mycket mer. I gymnasiekemin är svårighetsgraden på matematiken som är inblandad på sin höjd lösning av andragradsekvationer (vilket vi går igenom steg för steg när det används).
Det finns många storheter och enheter inom kemin som inte används inom de andra naturvetenskapliga fälten. Gå gärna igenom de länkade artiklarna innan du går vidare med våra artiklar om kemiska beräkningar. Vi försöker att förklara storheterna och enheterna på ett så korrekt sätt som det går, vilket innebär att de till största del stämmer överens med med IUPACs (International Union of Pure and Applied Chemistry) riktlinjer. Vi vill att du som läsare ska vara medveten om att man i gymnasiekemin ibland förenklar i sådan grad att det rent formellt inte stämmer överens med IUPACs riktlinjer, vilket gör att det ibland ser lite annorlunda ut om du börjar läsa kemi på högskola/universitet.
Artiklar i serien
- Substansmängd
- Molekylmassa
- Formelmassa
- Molmassa
- Mängd- och Massaberäkning
- Koncentration
- Spädningar
- Massfraktion och massprocent
- Volymfraktion och volymprocent
- Gaser