Allmänt om aminosyror

En aminosyra är en liten organisk molekyl som används som byggsten för peptider och proteiner. Vi människor kan dock inte tillverka alla aminosyror vi behöver från grunden, utan måste få i oss vissa via födan.

Strukturen på aminosyror

Aminosyror består av ett centralt kol med en karboxylsyragrupp ( -COOH), en aminogrupp (-NH2), samt en variabel del (-R) bundet till sig. Centralkolet binder dessutom en väteatom (H), som inte ritas ut i strukturformler. Olika aminosyror har olika variabla delar (R), vilka ger dem olika egenskaper vad gäller polaritet, laddning, och reaktivitet.

De aminosyror som man arbetar med på gymnasiet är så kallade α-aminosyror (alfa-aminosyror). α syftar på vilket kol räknat från karboxylgruppen som aminogruppen binder till. Det första kolet efter karbonylkolet (kolet som binder till båda syrena) är alfa, det andra är beta, osv. Det är bara α-aminosyror som vi går igenom i gymnasiekemin.

Till vänster ses en strukturformel av en generell aminosyra, vilken innehåller en central kolatom, en aminogrupp, en karboxylgrupp, samt en variabel sidokedja. Till höger ses en 3D-renderad bild av aminosyran L-alanin.

Det finns ett undantag från denna övergripande struktur, och det aminosyran prolin, vilken istället har en ringstruktur där den variabla delen R binder in till aminogruppen, vilket kan ses i bilden till höger.

Aminosyror har olika namn och koder

Aminosyror har dels sitt fulla namn, dels en trebokstavskod, och dels en enbokstavskod. De korta bokstavskoderna är till för att enklare kunna beskriva långa kedjor av aminosyror, som när man har en peptid eller ett protein. Några exempel på aminosyror, samt trebokstavskod, och enbokstavskod följer nedan:

  • Glycin, Gly, G
  • Asparagin, Asn, N
  • Lysin, Lys, K

Som man märker i fallet med lysin så har enbokstavskoderna tyvärr inte alltid en självklar koppling till aminosyrans namn, så viss mekanisk inlärning krävs om man vill memorera alla aminosyrakoder.

Alla namn och koder på aminosyror kan du hitta i vår lista på aminosyror.

Vi kan inte tillverka alla aminosyror

Det finns 20 aminosyror som vi människor använder för att skapa peptider och proteiner. Vi kan däremot inte skapa alla dessa från grunden, utan måste få i oss dem via maten. Det vill säga, andra organismer måste producera grunden till de aminosyror som vi inte kan producera själva. De aminosyror som vi inte kan producera själva kallas för essentiella aminosyror. Antalet essentiella aminosyror varierar lite beroende på källan, men det är 9-10 aminosyror som är essentiella, varav några ytterligare kan vara essentiella under vissa förutsättningar, som vid uppväxten, eller om man har brist på andra aminosyror.

Att vi inte kan skapa alla aminosyror från grunden är troligen en evolutionär bieffekt, då vi historiskt har fått i oss tillräckligt av aminosyrorna i födan, och därmed har det inte varit skadligt att bli av med de enzym som producerar dem. Detta kan faktiskt ha varit en evolutionär fördel då vi lägger mindre energi på att skapa något vi hade får i oss tillräckligt av ändå.

Våra artiklar om aminosyror


Artikeln skriven av Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 21 juni 2016. Senast uppdaterad 4 februari 2017.

Kommentarer är stängda