Trender i periodiska systemet

Det finns ett flertal trender i det periodiska systemet som är bra att känna till. Dessa är atomradie, elektronegativitet och metallegenskaper. Intressant nog är de direkt beroende av hur hårt atomen kan hålla fast sina elektroner. Nedan ses en bild trenderna i det periodiska systemet. Vi går igenom förklaringen till trenderna en och en.

Trender i periodiska systemet. Atomradie och metallegenskaper ökar ju längre ned till vänster man kommer i periodiska systemet. Elektronegativiteten ökar ju längre upp till höger man kommer.

Atomradie

Hur atomradien varierar i det periodiska systemet är beroende av två olika faktorer.

Den första är hur många elektronskal på atomen som innehåller elektroner. Elektronskal som ligger längre ut kommer att öka radien hos atomen. Detta är anledningen till att atomradien ökar ju längre ned man går i en grupp, då varje period lägger till ytterligare ett elektronskal.

Den andra anledningen är hur pass starkt kärnan drar i elektronerna. Elektroner i samma elektronskal kan sägas ligga på ungefär samma avstånd från kärnan i sina grundtillstånd. Ju större kärnladdningen är i förhållande till elektronskalet, desto närmre kärnan kommer de att befinna sig. I början av en period (till vänster) har man nyss påbörjat ett nytt elektronskal. Kärnladdningen är då relativt svag, och elektronerna i det yttersta elektronskalet kan befinna sig längre ut, vilket ger en stor atomradie. När vi rör oss åt höger i samma period kommer kärnladdningen att öka, men det yttersta elektronskalet förbli detsamma. Den ökade kärnladdningen kommer att dra hårdare i elektronerna, och atomradien minskar.

Ett vanligt missförstånd
Ett vanligt missförstånd kring atomradien är att när man lägger till extra elektroner till ett elektronskal så kommer man att öka de repulsiva krafterna, och därmed öka atomradien. Denna effekt existerar, men den attraherande effekten från den ökade kärnladdningen är större. Nettoeffekten är därmed att atomradien minskar ju längre till höger man går i en period.

Elektronegativitet

Elektronegativitet är förmågan hos atomer att dra åt sig elektroner i en bindning. Läs mer om detta här.

Enligt samma resonemang som under titeln "atomradie" ovan så drar atomkärnan hårdare i elektronerna när kärnladdningen är större i förhållande till det yttersta elektronskalet. Elektronegativiteten ökar alltså ju längre åt höger man går i det periodiska systemet.

Ju närmare kärnan valenselektronerna ligger, desto starkare attraheras de. Elektronegativiteten ökar alltså ju högre upp man kommer i periodiska systemet.

Metallegenskaper

För att ett ämne ska agera som en metall krävs det att den kan lämna ifrån sig elektroner till det gemensamma elektronmolnet som en metall består av. Läs mer om detta här.

För att ett atomslag ska uppvisa metallegenskaper krävs alltså att elektroner lätt ska kunna släppas från atomen. Detta är det exakt motsatta mot elektronegativitetskonceptet. Ju mer metall-liknande ett ämne är, desto mindre elektronegativt är det. Metallegenskaperna ökar med en svagare dragningskraft från atomkärnan (metallegenskaperna ökar ju längre åt vänster man tar sig), och likaså valenselektroner i skal långt ifrån kärnan (metallegenskaperna ökar ju längre ned man tar sig).


Artikeln skriven av Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 14 mars 2017. Senast uppdaterad 28 maj 2017.

Kommentarer är stängda