Periodiska systemet

Det periodiska systemet är ett användbart verktyg inom kemin. Du bör ha läst igenom artikeln om grundämnen och alla artiklar om elektroner innan du går vidare med denna artikel, eftersom många viktiga begrepp förklaras där.

Vi har i andra artiklar nämnt periodiska systemet, som är en tabell över alla de atomslag som kemister känner till. Det intressanta är att det inte bara är en enkel lista utan betydligt mer genomtänkt. Vi ska nu ta oss en titt på hur ett typiskt periodiskt system ser ut. Vi rekommenderar att du har ett periodiskt system framme när du läser detta, förslagsvis det på den här länken.

I ett periodiskt system har varje atomslag tilldelats en ruta i tabellen. För kol skulle den kunna se ut så här:

ruta

Informationen i varje atomslags ruta kan variera mellan olika periodiska system. Ibland anges exempelvis hur många elektroner som det finns i varje skal. På Internet-baserade system brukar mer information finnas med än i pappersbaserade.

Atomslagen är ofta uppdelade i metaller, icke-metaller och halvmetaller, och färgkodade därefter. Färgvalen är dock upp till illustratören i fråga.

Metaller är ämnen med speciella egenskaper såsom god elektrisk ledningsförmåga och blank yta. Ickemetaller saknar metallernas egenskaper, och har istället förmåga att existera som gaser, eller skapa kovalenta bindningar för att skapa större molekyler. Halvmetaller är ett begrepp som används lite svepande, då deras egenskaper varken är helt metalliska eller icke-metalliska. Ofta har halvmetallerna metalliska egenskaperna under vissa temperaturer eller tryck. I bilden nedan motsvarar de blå rutorna metaller, de gula halvmetaller och de gröna ickemetaller.

Grupper och perioder

Det periodiska systemet delas upp i grupper (vertikala kolumner) och perioder (horisontella rader). Det finns vissa egenskaper som delas bland atomslagen inom samma period eller grupp. Läs mer om detta i våra artiklar.

Artiklar i serien

Artikeln skriven av Oskar Henriksson och Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 8 juni 2010. Senast uppdaterad 26 mars 2017.

Comments are closed