Periodiska systemet

Det periodiska systemet är en tabell över kemins atomslag. Vi går här igenom hur du tolkar ett periodiskt system, och hur atomslagen delas upp i grupper (vertikalt) och perioder (horiontellt) beroende på deras gemensamma egenskaper. Vi rekommenderar att du har ett periodiskt system framme när du läser detta, förslagsvis det på den här länken.

I ett periodiskt system har varje atomslag tilldelats en ruta i tabellen. För kol skulle den kunna se ut så här:

Ett exempel på hur kol kan visas i det periodiska systemet. Kemisk beteckning, atomnummer, namn och atommassa anges.

Informationen i varje atomslags ruta kan variera mellan olika periodiska system. Ibland anges exempelvis hur många elektroner som det finns i varje skal. På Internet-baserade system brukar mer information finnas med än i pappersbaserade.

Atomslagen är ofta uppdelade i metaller, icke-metaller och halvmetaller, och färgkodade därefter. Färgvalen är dock upp till illustratören i fråga.

Metaller är ämnen med speciella egenskaper såsom god elektrisk ledningsförmåga och blank yta. Ickemetaller saknar metallernas egenskaper, och har istället förmåga att existera som gaser, eller skapa kovalenta bindningar för att skapa större molekyler. Halvmetaller är ett begrepp som används lite svepande, då deras egenskaper varken är helt metalliska eller icke-metalliska. Ofta har halvmetallerna metalliska egenskaperna under vissa temperaturer eller tryck. I bilden nedan motsvarar de blå rutorna metaller, de gula halvmetaller och de gröna ickemetaller.

Grupper och perioder

Det periodiska systemet delas upp i grupper (vertikala kolumner) och perioder (horisontella rader). Det finns vissa egenskaper som delas bland atomslagen inom samma period eller grupp. Läs mer om detta i våra artiklar nedan.

Artiklar i serien


Artikeln skriven av Oskar Henriksson och Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 8 juni 2010. Senast uppdaterad 25 augusti 2017.

Kommentarer är stängda