Allmänt om rörelse

Rörelse innebär att ett föremåls massa på ett eller annat sätt förflyttar sig över tid. Det kan handla om att föremålets position helt enkelt ändras, men det kan också handla om exempelvis rotationer och vibrationer.

Exempel på rörelse

Bild på slänggungor på nöjespark.Rörelse är ständigt närvarande i våra liv!

Vi hade exempelvis knappast kunnat leva utan rörelse, eftersom all den biokemi som sker i kroppen är beroende av att molekyler kan röra sig in och ut från våra celler genom molekylär värmerörelse. Vi är därtill väldigt beroende av att kunna förflytta oss till olika platser för att bland annat skaffa mat, söka skydd och träffa andra människor.

Rörelser har också en stor förmåga att väcka känslor hos oss. Ett oroligt barn kan lugnas av att bli vaggad, vi söker adrenalinkickar med hjälp av kraftig och plötslig acceleration på nöjesparker, och en båtresa under storm kan framkalla hemskt illamående.

Dessutom är vi faktiskt i varje ögonblick i rörelse med ofattbara hastigheter utan att vi ens tänker på det. Dels roterar jorden runt sin egen axel, och dels rör sig jorden dels runt solen, som i sin tur rör sig runt Vintergatan, som i sin tur också i är rörelse.

Vad kan fysiken tillföra?

Fysik handlar om att med matematikens hjälp begripa sig på vår omvärld, och just rörelse är särskilt lämpligt för matematiska verktyg. Man kan nämligen beskriva rörelse med hjälp av funktioner som tar tiden (beskriven med ett tal) som input, och ger positionen  (beskriven med ett eller flera tal) som output.

Med enkel gymnasiematematik kan man utifrån en sådan funktion ta reda på stora mängder information om rörelsen. Till exempel kan man genom ekvationslösning bestämma när föremålet man undersöker når en viss position (viktigt för t.ex. att beräkna restider), eller i vilken riktning rörelsen måste starta för att nå fram till rätt position (vilket när man t.ex. ska skicka ut farkoster i rymden).

Man kan också derivera funktionen för att bestämma hur snabbt rörelsen sker (hastigheten) och derivera en gång till för att få veta hur hastigheten förändras över tid (accelerationen). Man kan också gå baklänges med hjälp av integraler för att utifrån acceleration och/eller hastighet bestämma hur positionen beror av tiden.

Ytterligare ett verktyg fysiken har tillgång till genom matematiken är trigonometriska funktioner, som kan användas för att beskriva rotationer, pendlar och andra rörelser som innehåller någon form av upprepning.

Exempel på formler som kommer dyka upp i våra artiklar om rörelse.

Våra artiklar om rörelse


Artikeln skriven av Oskar Henriksson. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 7 april 2009. Senast uppdaterad 2 september 2016.

Kommentarer är stängda