Maskar

Maskar saknar skelett och lever ofta som nedbrytare eller parasiter. De flesta arter andas genom huden och är beroende av fuktiga miljöer. Somliga lever till och med under vatten.

Maskarna delas in i tre huvudgrupper: Rundmaskar, plattmaskar och ringmaskar.

Förökning: Könlig

 

Rundmaskar

Rundmaskar har en rund kropp (därav namnet) och är ofta väldigt små. En del lever som nedbrytare i jorden medan en del i stället är parasiter och lever inuti andra organismer (såsom människan). Det finns också arter som är rovdjur och sådana som är växtätare.

En vanlig art som människor kan råka ut för är spolmasken, vars ägg man kan få i sig bland annat genom smutsiga grönsaker. Symptom på en infektion av masken kan vara trötthet eller huvudvärk.

 

Plattmaskar

Plattmaskar är som namnet antyder platta och ibland uppdelade i små segment (bitar). Många lever som parasiter i kroppen på andra djur och

 

Ringmaskar

daggmaskRingmaskar består alltid av små segment som ser ut som ringar. De flesta arter lever antingen som parasiter eller som nedbrytare. Hit hör bland annat daggmaskarna som är mycket viktiga nedbrytare i naturen, eftersom de lever på döda växtdelar. De har också en viktig funktion genom att de gräver gångar i jorden och på så vis leder ner syre i den.

En annan slags ringmaskar är havsborstmaskarna som lever under ytan och därmed andas med gälar. Bland denna grupp förekommer både rovdjur och nedbrytare.

Även iglar hör till ringmaskarna och består även de av små segment. De flesta arter lever i vatten eller fuktiga miljöer på land. En del iglar lever som parasiter och suger blod från diverse djur. Här i Sverige har vi bara en art som suger blod från människor den kallas kort och gott för blodigeln. Denna art är tack och lov mycket ovanlig och dessutom inte farlig. Tidigare var blodiglar en vanlig behandling av en del sjukdomar och än i dag används den för att få igång cirkulationen i transplanterade kroppsdelar.

Artikeln skriven av Oskar Henriksson och Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 22 april 2010. Senast uppdaterad 24 januari 2015.

Comments are closed