Blötdjur

Blötdjur heter som de gör för att de för det mesta är blöta och mjuka. Andra kännetecken är ett skyddande skal och en fot som de rör sig med. Några av de grupper som finns inom blötdjuren är musslor, snäckor och bläckfiskar.

Förökning: Könlig

Musslor

blamusslorMusslor har ett kalkskal delat i två delar som skydd. Dessa delar hålls ihop av starka slutmuskler och det krävs stora krafter för att bända upp dem. Insidan av skalen är i vissa fall täckta av pärlemor. Det händer att små sandkorn kommer in, innanför skalet på en sådan mussla och irriterar den. Sådana partiklar kapslas in pärlemor och bildar till slut en pärla. Dessa pärlor är ofta mycket sällsynta och värdefulla.

För att få i sig föda filtrerar musslor vatten. I och med dagens utsläpp i hav och sjöar samlar många musslor på sig en hel del miljögifter under sin livstid – man ska därför inte äta allt för mycket musslor, trots att många arter är fullt ätbara. Blåmussla är ett exempel på en mussla, som vi hittar i Sverige. Även ostron är en slags musslor.

De flesta musslor har en ganska begränsad rörelseförmåga, eftersom deras fot inte är så väl lämpad för långa distanser. Hos kammusslor är rörelseförmågan dock bättre – genom att öppna och stänga sig kan de pressa ut vatten, och på så vis undkomma fiender.

Snäckor

En snäckaSnäckor har oftast ett yttre skal av kalk som skydd, som i de flesta fall är spiralformat. Snäckor hittar vi både under och ovan vatten, och de kan vara både rovdjur och mer fredliga växtätare. Exempel på arter är trädgårdssnäckan (som man kan hitta i trädgården eller i lövskogar) och vinbergssnäckan (en mycket stor art som dessutom är ätbar). Båda dessa arter är vegetarianer, och kan mycket väl få för sig att tugga på fina trädgårdsväxter.

Snäckor som saknar den karaktäristiska snäckan kallas sniglar. Exempel på dessa är skogssniglar och spanska skogssniglar (som ofta går under namnet mördarsniglar).

Bläckfiskar

Bläckfiskar är rovdjur, och har flera sugkoppsförsedda armar (åtta eller tio stycken) att röra sig med och fånga byten. De är utrustade med stora ögon (som i vissa fall kan bli stora som fotbollar) och en kraftfull näbb.

Till skillnad från andra blötdjur kan det gå undan ordentligt när bläckfiskar rör sig. Foten som vi hittar hos andra blötdjur har här omvandlats till en slags ”jet-motor”. Med hjälp av den kan de trycka ut vatten med stor kraft och på så vis ta sig framåt. Bläckfiskar har fått sitt namn på grund av den svarta vätska de kan spruta ut tillsammans med vattnet om de behöver fly från rovdjur.

Ett annat sätt att undvika att bli uppäten är genom bläckfiskarnas förmåga att kamouflera sig. Hudcellerna kan vid behov snabbt växla färg och skapa olika mönster och på så vis ”smälta in” i omgivningen.

Artikeln skriven av Oskar Henriksson och Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 22 april 2010. Senast uppdaterad 24 januari 2015.

Comments are closed