Meny Stäng

Livet

Biologi betyder läran om livet och behandlar alltså allt runt omkring oss som lever. Det vill säga allt från havslevande fiskar och irriterande myggor, till minimala bakterier och växter i vår omgivning. Allt som lever helt enkelt. Ett annat ord för levande varelser är organismer.

Men hur vet man att något lever? Var hittar man levande varelser? I denna artikel ger vi svaren.

 

Vad är liv?

Alla har vi en känsla för vad som lever och vad som inte gör det. Du vet förmodligen att du själv lever, medan datorn du läser detta på inte gör det. Men att förklara detta med ord är inte lika lätt – till och med bland biologer råder det något delade meningar.

I vilket fall som helst finns det ett antal krav som bör vara uppfyllda för att få räknas som liv. Varenda ett måste inte vara uppfyllt – undantag finns alltid.

Först och främst är organismer är beroende av energi för att leva. Växter löser detta genom fotosyntesen där de utnyttjar solens energirika strålar, medan djur tvingas äta andra organismer för att få energi. Även bakterier är beroende av energi – som antingen fås genom fotosyntes eller genom nedbrytning av energirika ämnen.

Även en ämnesomsättning är nödvändig. Organismer behöver ta upp näring och avge avfall. Vi människor behöver tillexempel få i oss en rad olika fettsyror, proteiner och vitaminer för att må bra – och samtidigt lämna ifrån oss avföring.

För att kunna räknas som levande måste en organism på ett eller annat sätt kunna fortplanta sig. Det kan ske genom befruktning mellan två individer – något som vi ser hos många mer avancerade djur och växter. Men det kan också ske genom så kallat könlös befruktning där ett djur eller en växt klonar sig själv. Encelliga organismer kan dessutom helt enkelt dela på sig själva och bilda två nya organismer. Det finns dock organismer som inte kan fortplanta sig, som är sterila. Mulor – en korsning mellan en åsna och en häst – saknar till exempel denna förmåga, men räknas ändå som levande eftesom dess celler kan dela sig, vilket på sätt och vis är en sorts förökning.

Nästan alla organismer har förutom detta en viss rörelseförmåga, även om de inte måste kunna röra sig så värst mycket. Det kan räcka med rörelser inne i kroppen, som vid matsmältningen. Även växter har denna förmåga – bladen där fotosyntesen sker riktas till exempel mot solen för att de ska få så mycket energi som möjligt.

Levande varelser bör också kunna känna av och regera på så kallade yttre stimuli, vilket betyder att de måste kunna reagera på hur omgivningen ser ut, känns, luktar eller låter. Många djurarter blir till exempel trötta vid mörker, vilket är ett sätt att reagera på omgivningen. Till och små och till synes livlösa bakterier kan reagera på yttre stimuli – vid svåra yttre förhållande kan många bakterier bilda så kallade vilsporer, med ett skyddande skal runt omkring sig.

Sist men inte minst är alla organismer uppbyggda av en/flera celler, som är den minsta levande byggstenen. Bakterier består till exempel av bara en cell medan du och jag består av omkring hundratusen miljarder celler.

 

Var finns liv?

Liv finns nästan överallt på jorden. Det finns i luft, mark, vatten, i isarna på nord och sydpolen, nära undervattensvulkaner med höga svavelhalter, och i varma källor där temperaturen är över 100 °C. Men det finns också platser där liv inte kan existera – på platser med mycket strålning, högst tryck, ogynnsam kemisk sammansättning och/eller höga temperaturer klarar inget liv av att leva.

Det område i vilket liv kan finnas kallas biosfären och sträcker sig något tiotal km upp i atmosfären och några få km ner under jordskorpan.

Livets ursprung och utveckling

Allt liv härstammar från en gemensam urcell som troligtvis uppstod på jorden. Denna urcell har sedan utvecklats vidare till bakterier, arkéer och eukaryota celler. Det mesta liv som vi med blotta ögat kan se runt omkring oss härstammar från en ursprunglig eukaryot cell som utvecklats vidare till det som vi idag kallar för växtceller och djurceller. Djurceller är av den sorten som vi människor är uppbyggda av. Växtceller har förutom allt det innehåll som djurcellen har, också kloroplaster som möjliggör fotosyntes.