Meny Stäng

Hur man delar upp liv

Biologer känner till närmare 2 miljoner olika sorters organismer – eller arter som biologer kallar det. Och då känner vi förmodligen bara till en liten del av jordens alla levande varelser. För att bringa någon slags ordning i denna enorma massa gör man olika uppdelningar av arterna i grupper och undergrupper. Läran om hur man delar upp liv kallas taxonomi och är ett fascinerande ämne att dyka ner i.

 

Arter

Bild på en mula.

Art är den mest grundläggande uppdelningen av organismer – bara organismer som är väldigt lika varandra kan sägas vara av samma art. Exempel på arter är vitsippa, lejon och människa. Alla lejon tillhör alltså samma art, liksom alla människor och alla vitsippor.

Men hur lika varandra måste två organismer vara för att räknas till samma art? Jo, de måste vara så pass lika, sett till arvsmassan, att de kan få avkomma ihop. Dessutom måste också avkomman kunna få avkomma med varandra. Enkelt uttryckt måste de alltså kunna få ”barnbarn”.

Det finns organismer som är så pass lika att de kan få en generation avkomma, men som samtidigt är så olika att avkomman sedan inte kan få egen avkomma. Exempel är hästar och åsnor. De kan visserligen para sig  och avkomman, som blir en korsning mellan häst och åsna, kallas mula. Mulor är dock sterila (ett fint ord för att de inte kan få egen avkomma) och åsnor och hästar räknas därför som olika arter.

 

Arter bildar släkten

Som vi redan har nämnt kan arter vara väldigt lika varandra. Om likheterna är stora och beror på att arterna är ”släkt” med varandra, säger biologer att de tillhör samma släkte. Ta till exempel hjortron och hallon – som är två olika, men till utseendet väldigt lika, arter. Tillsammans med en bland annat björnbär och salmbär bildar de ett släkte som kallas Rubus.

Flera lika arter med gemensam släkthistoria bildar alltså släkten.

 

Släkten bildar familjer

Ett annat släkte är Fragaria. I det hittar vi bland annat smultron och jordgubbar, som också väldigt lika arter med en gemensam förfader. Tillsammans med Rubus och bland annat två släkten som kallas Sorbus (inkluderande bland annat oxel och rönn) och Rosa (som innefattar rosor) bildar det en stor familj som kallas Rosväxter.

Flera mer eller mindre lika släkten bildar så kallande familjer. Nedan visas en tankekarta över familjen Rosväxter och några exempel på dess släkten och arter.

Några släkten och arter i familjen rosväxter.

En annan känd familj är Hunddjur – där vi hittar bland annat släktet Canis som innefattar arter såsom hundar och vargar.

 

Namnet talar om släkte och artCarl_Linnaeus

Överallt i världen talas olika språk och därmed finns det massvis med namn för varje djur, växt eller annan organism. Detta är givetvis förvirrande vid internationellt arbete. Åtminstone var det så.  På 1700-talet levde en stor biolog vid namn Carl von Linné. Ett av hans största bidrag var ett nytt system för namngivning av organismer.

Enligt hans system får varje organism två namn. Det första talar om släktet (och kallas därför släktnamn) medan det andra namnet talar om arten (och kallas artnamn). Båda namnen är på latin, som tidigare var det internationella språket bland forskare.

Låt oss titta på ett exempel. Hallon tillhör som vi redan har sett släktet Rubus. Släktnamnet blir alltså Rubus. Artnamnet däremot blir idaeus. Kort och gott Rubus idaeus alltså. Ser vi till hjortron däremot blir namnet Rubus chamaemorus.

Bild på en snödroppe.Människa, arten som vi själva tillhör, har det vetenskapliga namnet Homo sapiens. Andra arter i släktet Homo, såsom neandertalaren, har alla namn som också börjar med Homo. Neandertalare heter exempelvis Homo neanderthalensis.

Det som är smart med dessa namn är att de ofta säger något om arten det beskriver. Snödroppe har det vetenskapliga namnet Galanthus nivalis. Galanthus betyder ungefär ”mjölkvit blomma” på latin, medan nivalis betyder ”växer i snö”.

Detta system är så smart och effektivt att det används än i dag. Vill du ta reda på det vetenskapliga namnet för en växt eller ett djur finns det böcker där det går att slå upp. En sådan bok kallas för flora när det handlar om växter, och fauna när det handlar om djur. På vår länksida hittar du en länk till en flora som Naturhistoriska riskmuseet står bakom.

 

Arter delas ibland in i raser

Det händer att arter delas in i undergrupper som kallas raser. Det finns ingen klar definition för exakt hur olika två individer av samma art måste vara för att tillhöra olika raser. Begreppet används därför främst i väldigt vardagliga sammanhang, till exempel för att diskutera husdjur som hundar och hästar.

Vissa hävdar att man kan tala om människoraser och hävdar att hudfärg på ett tydligt sätt kan kopplas ihop med andra egenskaper. Det är få biologer som håller med om det. Även om vi människor kan se väldigt olika ut, är skillnaderna i arvsmassan mycket liten, så små som några enstaka promille – en siffra som inte beror nämnvärt på varifrån man kommer, och som är liten jämfört med vad man uppmäter hos många andra arter. En utförligare diskussion (som visserligen har några år på nacken) finns i tidningen Folkvett nr 2-3/1998.

Fram till mitten av 1900-talet sysslade man med så kallad rasbiologi och rashygien, som i många fall har kunnat dömas ut som ren pseudovetenskap (fuskvetenskap) på senare år. Rasbiologin var med och orsakade svåra förföljelser av minoritetsgrupper, och är ett varnande exempel på hur illa det kan gå om politik och vetenskap blandas ihop.