Olika typer av celler och dess delar

I den här artikeln kommer vi att gå igenom de tre huvudtyperna av celler som levande organismer kan vara uppbygda av: bakterieceller, djurceller och växtceller. Vi kommer även att titta närmare på några av de viktigaste delarna eller organellerna som cellerna består av, och diskutera vilken funktion dessa har i cellen.

 

Bakterieceller

Modell av en bakteriecell.Bakterieceller tros vara den allra första typen av celler som uppstod på jorden. Det är relativt enkelt byggda, och är därför lite enklare att förstå sig på än andra celltyper.

Först och främst har de ett cellmembran och en cellvägg som avgränsar dem från omgivningen och ger struktur. Cellväggen skyddar också bakterien, och många läkemedel mot bakterier (bland annat penicillin) verkar genom att förstöra detta skydd.

På utsidan finns också små ”spröt”, pili, som bakterien kan röra sig med.

Genom membranet tas näring upp som bakterien behöver för att överleva. Det är också här som energi utvinns ur näringen.

Inne i själva cellen finns cytosolen, som är en vätska i vilken bland annat bakteriens DNA flyter runt. Det är strukturen på DNA:t som bestämmer hur de ämnen (proteiner) som cellen tillverkar ska se ut. Dessa styr till stor del cellens funktioner och egenskaper, varför DNA:t kan därför ses som cellens ”ritning”.

I en bakteriecell finns den en speciell typ av DNA som sitter ihop i små ringar. Dessa kallas plasmider och kan ibland flyttas över mellan bakterier.

Själva tillverkningen av proteinerna sker i cellens ribosomer. Detta är cellens ”proteinfabriker” där små molekyler sätts ihop till avancerade proteiner.

Bakterieceller sägs vara prokaryota vilket innebär att DNA:t inte finns gömt inuti en kärna som hos många av de mer avancerade celler som vi snart ska ta oss en titt på. En organism som består av prokaryota celler kallas för en prokaryot. Alla bakterier är prokaryoter, liksom en slags små organismer som kallas akréer.

 

Djurceller

Modell av en djurcell.En djurcell är mycket mer avancerad och dessutom större än en prokaryot cell. Till skillnad från en bakteriecell finns DNA:t samlat inuti en cellkärna i cellens mitt. Dessutom saknas plasmider. Celler som har en cellkärna kallas eurkaryota celler och en organism som byggs upp av denna typ av celler kallas för en eukaryot. Djur är med andra ord exempel på eukaryoter.

Precis som bakteriecellerna har djurcellerna ribosomer som tillverkar de proteiner som DNA:t är ritning för. Hos djur kan ribosomerna också sitta ihop med varandra i så kallade endoplasmiska nätverk, vilket vi dock inte visar i vår förenklade modell till höger.

En djurcell har också flera stora delar, så kallade organeller, som prokaryoterna saknar. En av dessa kallas för mitokondrier. Det är i dem som cellen utvinner energi ur näringen den tar upp genom sitt cellmembran.

Forskare tror att mitokondrierna är prokaryota celler som för många miljoner år sedan flyttade in i djurceller och som numera förökar sig tillsammans med resten av cellen. Detta är ett exempel på symbios, ett samarbete mellan två organismer. 

En annan typ av organeller i djurcellen är lysosomerna. Den fungerar som en slags ”återvinningsstationer” där cellens avfall bryts ner till byggstenar som kan användas för att bygga upp nya ämnen eller ge cellen energi.

 

Växtceller

Modell av en växtcell.En växtcell är snäppet mer avancerad än en djurcell – den innehåller fler organeller och är också lite större.

De flesta delarna som vi tar upp i denna artikel är dock samma som de i djurcellen – dvs ett cellmembran, en cellkärna med DNA (växter är också eukaryoter), ribosomer och mitokondrier. Växtceller har också en cellvägg vilket är en viktig skillnad mot de flesta djurceller.

Cellväggen ger stadga och stöd åt cellen och fungerar lite som ett skelett för växten. Den är uppbyggd av cellulosa som är ett ganska starkt material.

I stället för lysosomer har växtcelller ofta en så kallad vakuol, som är en vätskefyllda blåsa med olika salter och syror lösta i vatten. Vakuolen fungerar ungefär som djurcellernas lysosomer (alltså som ett slags reningsverk), men vakuolen är också viktig för att växtcellen ska behålla sin form. I en växt som är uttorkad innehåller vakuolerna inte så mycket vatten, vilket leder till att växten sjunker ihop och ser vissen ut.

En annan skillnad mellan växtceller och djurceller är att växtceller ofta innehåller kloroplaster. Precis som för mitkondrierna tror man att kloroplasterna härstammar från fria prokaryota celler som har flyttat in i växtcellerna och numera lever och förökar sig ihop med dessa. Kloroplasterna innehåller det gröna färgämnet klorofyll och det är i dem som fotosyntesen sker. 


Artikeln skriven av Oskar Henriksson och Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 12 maj 2010. Senast uppdaterad 18 september 2019.

Kommentarer inaktiverade.