Meny Stäng

Människans celler

I en flercellig organism är cellerna ofta specialiserade och har olika uppgifter. Så är det bland annat i vår egen kropp. Här tar vi upp några vanliga typer av celler.

Muskelceller

En muskelcell har den ganska unika förmågan att dra ihop och sträcka ut sig vilket gör den utmärkt lämpad för att sätta vår kropp i rörelse. En muskelcell har ofta en ganska avlång form och kan dessutom ha mer än en cellkärna.

Nervceller

En nervcell har förutom de vanliga organellerna flera cellutskott vilket gör att den kan fästa på muskelceller och på så vis styra dem. Nervceller kan antigen skapa elektriska nervimpulser eller ta emot och skicka vidare sådana.

Fettceller

En fettcell är specialiserad på att lagra fett. Detta gör den i sin cytosol.

Röda blodkroppar

Röda blodkroppar transporterar runt syre (som behövs för att cellerna ska kunna utvinna energi) i kroppen. Detta gör de via ett speciellt protein som kallas hemoglobin.

Själva cellen är inte så avancerat byggd, den saknar nästan helt organeller och har inget DNA alls.

Könsceller (spermier)

Spermier är manliga könsceller och har bara hälften så mycket DNA som vanliga celler hos en människa. Detta beror på att de ska förena sig med en kvinnlig äggcell (som också har en halv uppsättning DNA) och bilda en ny individ. Två halva uppsättningar DNA smälts vid befruktningen samman till en hel uppsättning.

För att kunna simma fram till äggcellen är en spermie utrustad med en svans som den kan röra sig med.

Könsceller (äggceller)

Den kvinnliga könscellen kallas äggcell, eller helt enkelt ägg. Liksom spermier innehåller äggceller en halv uppsättning DNA. Tillsammans med spermiens DNA bildar sedan äggcellen en människas första cell, som sedan kommer dela sig och efter hand bilda en hel människa.

Eftersom spermien bara tillför en halv uppsättning DNA vid befruktningen måste äggcellen, förutom resten av DNA:t, stå för resten av den blivande cellens delar. En människa ärver alltså samtliga organeller från sin moder.