Naturligt urval

Naturligt urval är en process som gynnar de anlag (alleler) som ger individer i populationen fördelar i den nuvarande miljön i form av överlevnad, och att på bästa sätt kunna föröka sig. På samma sätt som "bra" anlag gynnas, så missgynnas "dåliga" anlag.

I en population finns det alltid en variation av alleler mellan individerna. Vissa alleler kommer att premieras om de ger individen fördelar som gör att denna kan föröka sig. Det finns en mängd av mekanismer som kan göra att en individ kan föröka sig, men de beror främst på överlevnad till könsmognad och reproduktionsförmåga.

 

Fitness

Fitness är ett begrepp som beskriver en individs förmåga att klara sig bra i den miljö den lever i, och skaffa sig så mycket avkomma som möjligt. En individ med hög fitness kan därmed skaffa sig mycket avkomma och sprida sina gener i populationen.

 

Vad som påverkar det naturliga urvalet

Selektionen som sker i det naturliga urvalet baseras på fenotyper, alltså en egenskap hos organismen som man kan se eller mäta. Om organismen bara råkar ha en annorlunda bit icke-kodande DNA eller en punktmutation som ger exakt samma funktion hos ett visst protein så påverkas inte det naturliga urvalet av denna genotypiska skillnad. Endast fenotypiska skillnader påverkar det naturliga urvalet.

 

Överlevnad

För att skaffa sig avkomma och sprida sina gener så måste en individ överleva tills den är könsmogen och kan föröka sig. Det finns många faktorer som påverkar denna överlevnad, och nedan följer några av de vanligaste.

 

Föda

Förmågan att få tag på föda och att effektivt bryta ned den spelar en viktig roll i det naturliga urvalet. Om en individ har en gen som ger kanske 10% sämre energiupptag från den föda som konsumeras så kommer denna individ inte att ha lika stor chans att klara sig som en individ med normal nedbrytning av föda. Alla anlag som hjälper individen genom att behöva äta mindre föda, kunna äta ett större utbud av föda eller klara svält bättre kommer att öka överlevnadschansen för individen, och därmed sprida generna vidare.

 

Beteende

Beteende är något som inte direkt kan appliceras på växter då dessa är stationära, nedanstående text handlar om hur beteende hos djur påverkar det naturliga urvalet.

För att överleva krävs det ofta ett visst beteende. Dessa beteenden har ofta en grund i en viss kombination av alleler, vilka ger beteendet i fråga. En individ som glatt strövar fram till ett rovdjur kommer inte att överleva länge, och kommer därmed inte heller att föröka sig i någon större omfattning. En individ som är skygg för rovdjur kommer oftare att överleva, och sprider därför vidare sina allelkombinationer till nästa generation. Många beteenden har att göra med ren och skär överlevnad vad gäller reflexer om individen blir attackerad, andra har att göra med att hålla avstånd till andra djur. Vissa har att göra med vad man bör och inte bör äta, och andra har att göra med hur man hur och var man "bor" någonstans.

En apa kan exempelvis gynnas av att sova i träd där få rovdjur kan nå dem. Att inte äta insekter med varningsfärger som indikerar att de är giftiga är ett annat beteende som ökar överlevnaden.

Vilka beteenden som premieras bestäms av omgivningen som populationen befinner sig i.

 

Reproduktion

När individen väl har överlevt till könsmognad så infaller fas två i det naturliga urvalet, reproduktionen själv. Det finns en hel del mekanismer som påverkar reproduktionsförmågan.

 

Tiden för könsmognad

En individ som tidigt når könsmognad kommer ganska naturligt att kunna föröka sig snabbast och få mycket avkomma. En snabbare generationstid ger en större spridning av de gener som ger den snabbare könsmognaden.

 

Reproduktionsförmåga och avkomma

Ju fler avkommor en individ får, ju mer kommer individens gener att spridas. Med detta sagt så kommer individer som mest framgångsrikt parar sig och får avkomma som överlever att premieras. Hos vissa arter är det som så att både hane och hona ser till att avkomman överlever den första tiden i livet, då detta gynnar spridningen av deras arvsanlag. Hos andra arter är det honan, och hos vissa får avkomman klara sig själv då den ofta består av väldigt många individer.

 

Sexuellt urval och handikappsprincipen

Inom en population kommer det alltid att finnas olika sexuella preferenser som individer selekteras efter. En individ som lever otroligt länge och klarar sig bra, men inte innehar någon av de sexuella preferenser som arten föredrar kommer helt enkelt inte att få föröka sig.

Något man ofta talar om inom sexuellt urval är handikappsprincipen. Detta är en teori som säger "Om en individ har skaffat sig ett stort handikapp i sin fitness och fortfarande lever så är det en stark individ". Ett exempel på detta är påfåglar. Hanarna skaffar sig ett otroligt handikapp genom sin skärttäckare med långa fjädrar och komplexa mönster och färger. Denna egenskap ger inte individen några större fördelar i överlevnad, och inga fördelar alls i den rent fysiska förökningsproceduren. Det är däremot en egenskap som enligt handikappsprincipen signalerar styrka för honorna inom arten, då hanen lyckas överleva trots detta "självvalda" handikapp.

Artikeln skriven av Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 14 maj 2010. Senast uppdaterad 15 november 2014.

Comments are closed