Genetisk drift

Genetisk drift kan kort sammanfattas som den slumpmässiga faktorn som påverkar frekvensen av vissa anlag inom en given population.

När det handlar om överlevnad och reproduktion hos individer i en population så beror detta inte alltid på de absoluta generna som individerna har till sitt förfogande. Slumpen har en stor påverkan på vilka anlag (alleler) som ärvs ned till en avkomma. Även om en individ har de "bästa" anlagen någonsin så kan händelser utanför individens kontroll göra så att denna inte överlever eller kan föröka sig. Även om en individ bär på "dåliga" anlag så har denna chansen att överleva och föröka sig beroende på omständigheterna i omgivningen.

Genetisk drift har inte med om anlagen i sig är en fördel eller nackdel för individerna, utan snarare om den slumpmässighet som är i spel när det handlar om vilka individer som lyckas föröka sig.

 

Populationens storlek spelar roll

Slumpen har en tendens att påverka individer i en mycket större omfattning än stora grupper. Att en individ med en viss allelvariant råkar bli uppäten är inte helt ovanligt. Att alla individer med en viss allelvariant hade blivit uppätna är däremot inte lika troligt. I en liten population kommer allelfrekvenserna att påverkas i mycket större grad om några få individer försvinner eller om några få individer lyckas reproducera sig, än de hade gjort i en stor population där alla slumpmässiga händelser på individnivå inte påverkar den totala frekvensen i någon större omfattning.

Effekten av genetisk drift är stor i mindre populationer, och liten i stora populationer.

 

Artikeln skriven av Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 10 maj 2010. Senast uppdaterad 15 november 2014.

Comments are closed