Fosfolipider

En schematisk bild på hur en fosfolipid ser ut.Grunden i de flesta cellmembran är fosfolipiden. Fosfolipiden består i grunden av en glycerol-molekyl. Två av OH-grupperna har man fäst fettsyror till (dessa kallas lipidsvansar i fosfolipiden). Till den sista OH-gruppen har man fäst en polär fosfatgrupp, och ibland sitter ytterligare polära delar fast i fosfaten. Schematiskt brukar man avbilda fosfolipiden som till höger, där man visar ett polärt "huvud", och två hydrofoba svansar.

Om vi kollar på egenskaperna hos fosfolipiden så ser vi att lipidsvansarna är hydrofoba då de består av kolvätekedjor. Detta gör att de inte tycker om att vara i kontakt med vatten (som är polärt). Huvudet på fosfolipiden är hydrofilt, vilket betyder att den tycker om att interagera med det polära vattnet. Summan av detta är att lipidsvansarna kommer att tycka om att befinna sig nära varandra, och huvudena kommer att rikta sig ut mot vattnet.

De hydrofoba svansarna kan vara antingen mättade eller omättade. En omättad kedja (som innehåller dubbelbindningar) gör att den inte är helt rak, utan böjer sig. Detta gör att det är svårare att frysa membranet, då frysning innebär att man har packat det frysta ämnet i regelbundna strukturer. En kedja som pekar åt lite slumpmässiga håll är svårare att frysa än en rak ordnad kedja, vilket är en fördel om cellen befinner sig i en kallare miljö.

I nästa artikel går vi igenom hur membranet byggs upp av fosfolipiderna.


Artikeln skriven av Matias Ekstrand. Lämna feedback / ställ en fråga.
Publicerad 15 april 2012. Senast uppdaterad 15 november 2014.

Kommentarer är stängda