Meny Stäng

Bakterier

Bacteria är en av de tre domänerna som allt cellbaserat liv på jorden delas in i. I gymnasiebiologin lär man sig ganska mycket om bakterier, och speciellt då hur man kan utnyttja dem i forskningssammanhang. Läs mer om bakterier i artiklarna i menyn till vänster.

Hur är bakterier uppbyggda?

En översikt på hur en bakterie kan se ut.

Bakterier är relativt enkla celler, utan några organeller (i den form som eukaryoter har).

Bakterier har ingen kärna. De är så kallade prokaryoter (innan kärna). Detta innebär att deras DNA finns direkt i cellens cytoplasma. För att vara så utrymmeseffektivt som möjligt är det kromosomala DNAt hårt ihopsnurrat kring sig själv. DNA finns även i plasmider, vilka är små ringar av DNA i cellens cytoplasma.

Bakterier har ofta en cellvägg. Cellväggen bidrar till att skydda cellen mot yttre påfrestningar i form av mekanisk skada eller kemisk nedbrytning.

Bakterier med cellvägg kan vara antingen grampositiva eller gramnegativa. Gramfärgning är en metod som kan avgöra om bakterien har en tjock cellvägg (grampositiv), eller om den har en tunn cellvägg och ett yttre cellmembran istället (gramnegativ).

För att röra sig har bakterier ofta flageller som den kan ”simma” med.

Bakterieceller samarbetar oftast inte för att bygga multicellulära organismer. Varje cell är en alltså en egen organism som klarar sig på egen hand. När bakterier förökar sig gör de detta genom något som kallas för binär fission, vilket betyder att den helt enkelt delar upp sig till två nya bakterier efter att ha växt till sig och fördubblat sitt DNA. Bakterier kan även byta plasmider med varandra för att få tag på nya egenskaper. Bakterier delar sig väldigt snabbt jämfört med eukaryota celler (ned till 30 minuter per delning för vissa arter).

Var finns bakterier?

Bakterier finns i stort sett överallt då de är mycket anpassningsbara. De lever på oss, i oss och runt oss. Finns det energirika föreningar i omgivningarna finns det ofta en bakterietyp som kan utnyttja det för att växa. De kan exempelvis leva i extremt salta, varma, kalla, sura, basiska eller syrefria miljöer beroende på vad de är anpassade för. En viss bakterietyp är oftast specialiserad för en viss typ av miljö, och klarar sig inte så bra om man flyttar den någon annanstans.

Vi har i vårt mag-tarmsystem flera bakteriearter som lever i symbios med oss. De får näring från det vi äter, och vi får tillgång till vissa näringsämnen som bakterierna kan syntetisera åt oss. Vi människor kan exempelvis inte syntetisera folsyra men det kan bakterierna som lever i vår tarm.

Det finns vissa bakteriearter som är humanpatogena. Det betyder att de infekterar våra kroppar och orsakar sjukdom. En mängd olika sjukdomar orsakas av bakterier, men som tur är har vi en ganska bra arsenal med antibiotika för att hämma eller ta död på dessa.