Meny Stäng

Arkéer

Archaea är en av de tre domänerna som allt cellbaserat liv på jorden delas in i. I gymnasiebiologin brukar man inte nämna så mycket om domänen, men det är en bra biologisk allmänbildning att känna till den.

Lite historik

Arkéer kallades först för ärkebakterier, då man trodde att de var en typ av bakterier. Domänen Archaea separerades från domänen Bacteria under sent 1970-tal, då man upptäckte att det fanns väsentliga skillnader mellan bakterier och arkéer.

Hur är arkéer uppbyggda?

En översiktlig bild på arkéer. Markerat i blått är skillnader i uppbyggnad jämfört med bakterier.

Arkéer liknar bakterier vid en första anblick. De saknar cellkärna och klassas därför som prokaryoter (före kärna). Precis som bakterier saknar de även organeller (i den bemärkelse som eukaryoter har).

Det som skiljer arkéerna från bakterier är bland annat att de har eterbindningar i sina fosfolipider i cellmembranet i stället för esterbindningar. Lipid-delen av fosfolipiderna kan även vara förgrenade eller rent av cykliska, vilket är väldigt unikt för arkéerna. I vanliga fall brukar cellmembran bestå av två lager fosfolipider, men arkéer kan ibland ha ett enkelt lager där man kan sägas rent kemiskt ha kopplat ihop de två lagren.

Det finns även skillnader uppbyggnaden av cellvägg, flageller (utskott som organismen kan ”simma” med) och metabolism hos arkéerna jämfört med bakterier och eukaryoter.

Var finns arkéer?

Arkéer finns överallt på jorden. Om det finns bakterier i miljön, så finns det oftast arkéer där också. Arkéer är ofta så kallade extremofiler som kan överleva extrema förhållanden vad gäller temperatur, surhet, basiskhet, salthet och så vidare. Det finns flera typer av arkéer i haven, men det är svårt att isolera och odla dem på grund av att de inte fungerar som bakterier eller eukaryoter.

Arkéer är inte humanpatogena, vilket betyder att man inte har stött på någon variant av dem som kan infektera en människa och orsaka sjukdom.