Olika typer av celler och dess delar

Senast uppdaterad onsdag, 03 oktober 2012 19:56

Celler ser sällan precis likadana ut. Bakteriers celler är till exempel inte på långa vägar så avancerade som djurs celler och dessutom mycket mindre. I den här artikeln kommer vi att titta på tre olika typer av celler – bakterieceller, djurceller och växtceller. Vi går här igenom hur dessa grupper ser ut och vad de olika delarna i en cell har för funktion. Bilderna på cellerna är modeller, dvs. förenklade bilder av verkligheten.

Avskilda delar i en cell kallas för organeller.

 

Bakterieceller

Modell av en bakteriecell.Bakterieceller tros vara den allra första typen av celler som uppstod här på jorden. Det är väldigt enkelt byggda, men har trots det en del viktiga delar som vi ska titta närmare på.

Först och främst har de ett cellmembran och en cellvägg som avgränsar dem från omgivningen och ger struktur. Cellväggen skyddar också bakterien, och många läkemedel mot bakterier (bland annat penicillin) verkar genom att förstöra detta skydd.

På utsidan finns också små ”spröt”, pili, som bakterien kan röra sig med.

Genom membranet tas näring upp som bakterien behöver för att överleva. Det är också här som energi utvinns ur näringen.

Inne i själva cellen finns cytosolen, som är en vätska i vilken bland annat bakteriens DNA flyter runt. Det är strukturen på DNA:t som bestämmer hur de ämnen (proteiner) som cellen tillverkar ska se ut. Dessa styr till stor del cellens funktioner och egenskaper, varför DNA:t kan därför ses som cellens ”ritning”.

I en bakteriecell finns den en speciell typ av DNA som sitter ihop i små ringar. Dessa kallas plasmider och kan ibland flyttas över mellan bakterier.

Själva tillverkningen av proteinerna sker i cellens ribosomer. Detta är cellens ”proteinfabriker” där små molekyler sätts ihop till avancerade proteiner.

Bakterieceller sägs vara prokaryota vilket innebär att DNA:t inte finns gömt inuti en kärna som hos många av de mer avancerade celler som vi snart ska ta oss en titt på. En organism som består av prokaryota celler kallas för en prokaryot. Alla bakterier är prokaryoter, liksom en slags små organismer som kallas akréer.

 

Djurceller

Modell av en djurcell.En djurcell är mycket mer avancerad och dessutom större än en prokaryot cell. Till skillnad från en bakteriecell finns DNA:t samlat inuti en cellkärna i cellens mitt. Dessutom saknas plasmider. Celler som har en cellkärna kallas eurkaryota celler och en organism som byggs upp av denna typ av celler kallas för en eukaryot. Djur är med andra ord exempel på eukaryoter.

Precis som bakteriecellerna har djurcellerna ribosomer som tillverkar de proteiner som DNA:t är ritning för. Hos djur kan ribosomerna också sitta ihop med varandra i speciella nätverk, vilket vi dock inte visar i vår förenklade modell till höger.

En djurcell har också flera stora delar, så kallade organeller, som prokaryoterna saknar. En av dessa kallas för mitokondrier. Det är i dem som cellen utvinner energi ur näringen den tar upp genom sitt cellmembran.

Forskare tror att mitokondrierna är prokaryota celler som för många miljoner år sedan flyttade in i djurceller och som numera förökar sig tillsammans med resten av cellen. Detta är ett exempel på symbios, ett samarbete mellan två organismer. 

En annan typ av organeller i djurcellen är lysosomerna. Den fungerar som en slags ”återvinningsstationer” där cellens avfall bryts ner till byggstenar som kan användas för att bygga upp nya ämnen eller ge cellen energi.

 

Växtceller

Modell av en växtcell.En växtcell är snäppet mer avancerad än en djurcell – den innehåller fler organeller och är också lite större.

De flesta delarna som vi tar upp i denna artikel är dock samma som de i djurcellen – vi har ett cellmembran, en cellkärna med DNA (växter är alltså eukaryoter), ribosomer, mitokondrier och lysosomer. Men vi har också en cellvägg vilket är en viktig skillnad.

Cellväggen ger stadga och stöd åt cellen och fungerar lite som ett skelett för växten. Den är uppbyggd av cellulosa som är ett ganska starkt material.

En växtcell har också en vakuol, som är en vätskefylld blåsa med olika salter och syror lösta i vatten. Vakuolerna i en växts alla celler är viktiga för att den ska behålla strukturen. Om växten är uttorkad innehåller vakuolerna inte så mycket vatten, vilket leder till att växten sjunker ihop och ser vissen ut.

Förutom mitokondrierna innehåller växtcellen andra organeller som från början var frilevande prokaryoter. Dessa kan vara av lite olika slag, beroende på vad cellen de sitter i har för funktion i växten. I växtens gröna delar rör det sig dock om så kallade kloroplaster. Kloroplasterna innehåller det gröna färgämnet klorofyll och det är i dem som fotosyntesen sker.