Exempel på en laborationsrapport

Senast uppdaterad söndag, 24 juli 2011 13:07

den här sidan kan du läsa om hur man skriver laborationsrapporter. Men hur kan det se ut på riktigt? Nedan följer ett exemepl på en typisk laborationsrapport.

Laborationsrapport – vattenlösningars kokpunkt

Utförd den 26/3 2010 av Oskar Henriksson

 

1. Syfte och frågeställning

Helt rent vatten är sällan en självklar tillgång i vår natur och vårt vardagsliv. Ofta är det vatten vi använder på ett eller annat sätt förorenat av olika lösta ämnen – bland annat salter. Men hur påverkar dessa föroreningar vattnets egenskaper?

En typisk fysikalisk egenskap som kan påverkas är kokpunkten. För att undersöka detta närmare gjordes den 26/3 en undersökning med frågeställningen Hur påverkas vattens kokpunkt av föroreningar i form av etanol och natriumklorid? som utgångspunkt.

 

2. Teori och hypotes

Ett ämnes kokpunkt avgörs av styrkan på de så kallade intermolekylära bindningarna, som i vattens fall utgörs av vätebindningar. Detta är en av de starkaste typerna av intermolekylära bindningar och förekommer enbart hos ämnen där väteatomer är direkt bundna till syre- kväve eller fluoratomer. Detta beror i sin tur på att sådana ämnen har en plus och en minuspol som kan binda till varandra.

När ett ämne kokar bryts bindningarna mellan molekylerna vilket förklarar det faktum att vatten har en ovanligt hög kokpunkt jämfört med liknande ämnen såsom svavelväte, H2S (100 °C jämfört med 60,28 °C). Eftersom vätebindningarna är så starka behövs det också höga temperaturer för att bryta dem.

Undertecknads hypotes var dock att dessa bindningar skulle kunna påverkas av föroreningar och kokpunkten därmed lika så. Vi tillsats av etanol, som har en kokpunkt på 78,4 °C, och som därmed håller ihop sämre än vattenmolekyler, antog undertecknad att detta skulle störa systemets förmåga att hålla ihop och därmed sänka kokpunkten.

Vid tillsats av natriumklorid däremot – som delar upp sig i laddade joner när man löser det i vatten – sågs det som mer troligt att kokpunkten skulle höjas. Eftersom saltets joner är laddade borde de vara extra bra på att hålla fast vattenmolekyler och hindra de från att övergå till gasform.

För att sammanfatta hypotesen förmodade undertecknad alltså att etanol skulle sänka kokpunkten och att natriumklorid skulle höja den.

 

3. Metod

För att finna svar på frågeställningen och för att undersöka hypotesens riktighet genomfördes följande vetenskapliga undersökning.

I tre bägare av storleken 0,4 dm3 – A, B och C – mättes följande vätskor upp med mätglas.laborationsrapport-bild

A: 0,30  dm3 avjonat vatten

B: 0,30 dm3 1,5 M natriumkloridlösning

C: 0,30 dm3 1,5 M etanollösning

Som ovan synes användes samma koncentration för att göra resultatet jämförbart. Viss hänsyn togs till det faktum att resultatet blir mer utstickande – och därmed säkrare – ju högre koncentration som användes.

I tur och ordning placerades dessa på en värmeplatta med en termometer placerad ca. 1 cm från bägarnas bottnen. Bägarna värmdes under manuell omrörning tills dess att innehållet började koka. Temperaturen avlästes då och nedtecknades.

Försöksuppställningen redovisas i figur 3.1.

 

4. Resultat

I tabell 4.1 redovisas den temperatur som uppmättes då vätskorna i bägare A, B och C började koka.

 laborationsrapport-tabell

 

5. Slutsats och diskussion

Svaret på undersökningens frågeställning blev att etanol sänker kokpunkten för vatten medan natriumklorid höjer den. Detta går helt i enighet med undertecknads hypotes varför denna kan ses som stärkt.

Resultatet är dock inte att se som helt trovärdigt. För det första avvek inte de två lösningarnas kokpunkt så mycket från det avjonade vattnets. Risken finns därför att dessa avvikelser var helt slumpmässiga. För att undvika detta borde en högre koncentration av ämnena ha valts.

Resultatet kunde också ha gjorts säkrare genom att utföra ett eller flera kontrollförsök med samma vätskor för att bekräfta resultatets riktighet.

Ytterligare en felkälla kan vara att en något osäker termometer användes. Det hade varit mycket lämpligare med en digital termometer, som visar temperaturen mer exakt.

Slutligen kan sägas att omrörningen kunde ha skett automatiskt med magnetomrörare i stället för förhand. På så vis hade temperaturen blivit jämnare i bägaren och temperaturen ännu mer exakt.