Jag var inte tillräckligt bra. Jag var dessutom engagerad på fel område. Detta var kärnbudskapet efter att ha varit på intervju hos Nova100.

Nova100 är ett talangnätverk för studenter, och främst då de som studerar ekonomi, juridik och teknik. Jag tyckte att det lät som ett intressant ställe, och hade ansökt en gång tidigare (och fått avslag eftersom jag knappt hade påbörjat mina studier). När jag fick ett mail där de sa att de kunde återaktivera min profil och ansöka igen så gjorde jag detta.

Vi kan lugnt säga att jag gjorde dåligt ifrån mig på intervjun. Det är ganska naturligt då det var den första riktiga intervjun jag har varit på. Jag lyckades fokusera på vad jag hade gjort, och inte vad jag var bra på. Jag missade dessutom att ta upp många av de viktigaste punkterna som gör mig attraktiv ur en arbetsgivarsynpunkt.

Efter intervjun fick jag tips på vad jag kunde göra för att prestera bättre på kommande intervjuer. Detta uppskattas något otroligt mycket då jag snabbt kan applicera i princip vilken information som helst, och nu är beväpnad med ny kunskap inför kommande intervjuer.

Hela upplevelsen kan klassas som lite av en överraskning för mig. Jag är inte van vid att bli begränsad av min egen prestation. Med flexibelt tänkande och snabb inlärning har jag hittills lyckats komma runt alla hinder som ställts framför mig, men underprestation i en aktivitet jag inte har deltagit i förut stoppade mig den här gången.

Vad jag vill säga med det här inlägget är att oavsett hur bra man är finns det alltid begränsningar. Om rollerna hade varit ombytta, och intervjuaren på Nova100 hade placerats i labbmiljö så hade hon underpresterat, oavsett hur mycket hon excellerar inom personalvetenskap och intervjuer i allmänhet. Detta på grund av att det är en helt ny situation där man inte har någon tidigare kunskap eller erfarenhet att applicera.

Om du läser något inom ekonomi, juridik eller teknik och anser att du något otroligt bra på det du gör, så rekommenderas en ansökan till Nova100. Om du kommer på en intervju hos dem så är det värsta som kan hända att du åker hem med några tips om hur du blir bättre.

Du har nu köpt ett domännamn, skaffat webbhotell och lagt in lite innehåll på din hemsida. Problemet är nu: Hur ska folk hitta hit?

Det vanligast sättet som folk hittar till en hemsida är via sökmotorer. Det ligger givetvis i ditt intresse att finnas med i dessa sökmotorer. Den största sökmotorn som i stort sett alla använder är i dagsläget Google.

Du kan dels lägga till din hemsida manuellt hos sökmotorn så att de börjar söka igenom din hemsida. För Google går du till denna adressen: http://www.google.com/addurl/

Med Google finns det även möjlighet att göra en så kallad webbkarta (sitemap) där man visar vilka sidor som hemsidan består av. En sitemap kan vara något som ditt CMS (Content Management System) har hand om, eller som du skapar manuellt med hjälp av onlineverktyg.

Det är i dagsläget inte direkt värt att leta upp massa sökmotorer och lägga till sin hemsideadress dit. Sökmotorerna kommer att hitta din hemsida om man ger dem lite tid, så länge det finns länkar till din hemsida på andra sidor. Sökmotorer följer alltid länkar, och om de hittar din hemsida så kommer den att läggas till i sökresultaten.

Ytterligare ett sätt att synas i sökresultaten är att skicka in sin hemsida till DMOZ, vilket är en länkkatalog där varje länk granskas av en redaktör innan den accepteras. I stort sett alla sökmotorer kommer att veta om att din hemsida existerar om den finns med i DMOZ, så det kan vara värt att skicka in en ansökan dit, då det är helt gratis.

Efter att du har bestämt dig för vad din hemsida ska handla om och hur informationen på den ska hanteras (via ett CMS eller forum-mjukvara) är det dags att hitta ett webbhotell.

Ett webbhotell är det ställe där din hemsida finns. De ser till att din hemsida ligger på en server (uppkopplad dator) och blir tillgänglig via internet. Det finns många webhotell att välja mellan, och nedan ska vi reda ut hur du väljer webbhotell.

Vad behöver du?

Vad för sorts webbhotell du behöver varierar väldigt mycket beroende på vad du har för behov.

Grundbehov

Dina grundbehov är vad ditt CMS (Content Management System) kräver för något. De flesta CMS som är gratis drivs med PHP och MySQL-databaser, vilket betyder att du behöver en så kallad UNIX-server. Det andra alternativet är en Windows-server, men en sådan ska du bara ha om du har specifika krav på att köra en viss sorts kod som bara fungerar på Windows-servrar.

Trafik

Förutom de rent tekniska kraven behöver du även känna till hur mycket trafik din hemsida kommer att förbruka. Det finns vanligtvis en gräns på hur mycket trafik din hemsida får lov att förbruka per månad, och går du över denna så får du köpa till extra eller så stängs din hemsida ner.

Såvida du inte planerar att få enorma mängder av besökare eller ha stora bilder och program på din hemsida brukar det räcka med att ha några GB trafik (till att börja med åtminståne). Naturvetenskap.org använde under december 2010 ca 3,3 GB trafik, och då hade vi ca 18 000 besök. Vi har visserligen inga stora bilder på vår sida, men det kan ge dig en uppfattning om hur pass mycket besökare som behövs för att förbruka en viss trafikmängd.

Något som är bra att veta är att om ett webbhotell erbjuder “fri trafik” till ett mycket lågt pris för det webbhotellskonto du beställer så stämmer det troligen inte. Vissa webbhotell stänger systematiskt av hemsidor som drar för mycket trafik för dem och hävdar att de bryter mot något av villkoren för tjänsten. Se upp med webbhotell som erbjuder “fri trafik” till ett lågt pris med andra ord.

Utrymme

I ett webhotellspaket ingår det ofta en viss mängd utrymme som du kan använda. Hur mycket av detta som används beror givetvis också på vad du använder din hemsida till. Ett forum där man kan bifoga filer kan snabbt kräva stora mängder med utrymme när antalet användare ökar. En statisk hemsida utan så mycket bilder tar däremot inte lika mycket plats. Naturvetenskap.org tar just nu upp ca. 50 MB utrymme vad gäller filer tillsammans med Joomla-installationen.

Det som tar plats för oss är backup-filer och mail. Via Joomla (vårt CMS) kan vi ta backups på hemsidan med jämna mellanrum, och dessa sparas även på servern. Även våra mailkonton tar upp lite utrymme, och totalt använder vi några hundra megabyte.

Databaser

Databaser är bra att ha. Information som exempelvis text sparas i databaser så att de kan hämtas när det behövs. En vanlig databastyp hos webbhotell är MySQL, vilket är en SQL-databas som många Content Management Systems använder för att spara information i.

Du vill helst inte ha begränsningar på din databas. En större hemsida eller forum kan kräva ganska mycket innehåll i dina databaser, och att begränsa så att du bara har tillgång till en viss storlek eller ett visst antal är inget som är bra för dig som äger en hemsida. Om du bara får lov att ha en MySQL-databas kommer du exempelvis att ha svårt att ha flera hemsidor på samma webbhotellskonto, eller så kan du inte skapa en blogg på en undersida då din enda databas redan används. Databasen för naturvetenskap.org tar upp ca. 10 MB, och bloggen tar upp ca. 1,5 MB.

Se med andra ord till att det inte finns några allvarliga begränsningar i databaserna när du beställer ett webbhotellskonto.

CPU och RAM

Något som ganska få tänker på är att ett Content Management System kräver systemresurser då det är en hel del information som bearbetas och information som hämtas ifrån databaser.

Om du har ”Shared hosting” så kommer det att ligga många webbhotellskonton på samma server som din hemsida. Om de andra kör resurskrävande system så kan du drabbas i och med att ditt system inte får nog med systemresurser. Detta syns tydligast på just processoranvändningen. När det är brist på processorkraft kommer dynamiska php-sidor och ditt CMS som helhet att fungera långsammare.

Om du inte har tillgång till rillräckligt med RAM-minne på servern är det potentiellt som så att du inte kan använda vissa funktioner i ditt system. Om du använder “Shared hosting” så står det oftast inte hur mycket ram ditt konto får lov att använda, men den är låst till en viss maxgräns ändå. Har du tillgång till att maximalt använda RAM-minne över 200 MB så har du inga som helst problem med att köra de vanligaste CMS.

Placering av servrar

Något som man ofta inte tänker på är att när man surfar på internet så skickas informationen från servern hem till din dator. Det spelar faktiskt roll om denna information skickas från USA och hit, eller om den skickas inom landet. Skillnaden kan totalt vara flera sekunder beroende på vad din hemsida innehåller.

Servern som din hemsida finns på bör vara placerad i åtminståne samma världsdel som de flesta av dina besökare kommer ifrån. Det brukar stå vart servrarna befinner sig på webbhotellets informations-sidor. Om inte så får du fråga dem.

Typ av webbhotellskonto

Det finns flera olika varianter av konton du kan skaffa dig.

Shared hosting – Ditt konto ligger på samma server som andra konton. Ni delar på systemresurser och det kan ibland gå segt om det händer mycket hos de andra. Detta är standard hos de flesta billiga webbhotell, och fungerar ofta bra för mindre hemsidor.

Dedicated server – Du får en helt egen server. Detta är oftast dyrt, men kan behövas om du driver en stor hemsida med många besökare.

VPS (Virtual Private Server) – Du får en virtuell installation av ett operativsystem där du har tillgång till alla inställningar. Du kan beställa specifika mängder av systemresurser från webbhotellet. Ofta inte lika dyrt som en dedikerad server.

Uppetid

Ytterligare något att ta hänsyn till är hur pass ofta webbhotellet får problem så att man inte kommer åt din hemsida. De flesta seriösa webbhotell har statistik på sin uppetid (uptime) för alla sina servrar. Du vill gärna ha ett webbhotell som når en uppetid på mer än 99,9 %, då dina besökare annars kommer att störa sig på att hemsidan är offline då och då. Du bör bli orolig om webbhotellet regelbundet har mindre än 99,5 % uppetid.

Vad ska jag välja?

Det finns mängder av webbhotell som du kan använda dig av. Skillnaden mellan dem är ofta mycket tydlig i just priset, men ett högt pris garanterar inte på något sätt att du får en bättre upplevelse.

De allra billigaste webbhotellen i stil med one.com som erbjuder dig fri trafik för 12 kr/månad är inget som jag rekommenderar. Om din hemsida blir för stor så stänger de av dig, och de ger dig tillgång till för lite RAM för att kunna använda Joomla (ett content management system) fullt ut.

Bland webbhotellen i lågprisklassen har jag däremot ett alternativ som jag varmt rekommenderar. Manufrog är det webbhotell vi använder. Det billigaste kontot kostar 100 kr/år (motsvarande 8,33 kr/månad), och du får tillgång till de flesta grundläggande saker du kan behöva. Bra support, inga konstiga avstängningar, och jag har aldrig hittat någon som har varit missnöjd med detta webbhotell. Om du behöver något som är närmare Sverige så är UK Standard att rekommendera som konto, då de annars har sina servrar i USA. De flesta andra aktörer i den här prisklassen brukar det finnas problem med, frågan är bara vad problemet är.

Det är inte alltid bra att gå med stömmen vad gäller webbhotell. Binero har under flera år röstats fram som Sveriges bästa webbhotell i InternetWorld, men de har under senare tid haft ofantliga problem med oplanerade neretider, misslyckade uppgraderingar och folk som klagar på deras nya kontrollpanel som saknar viktiga funktioner som fanns i den äldre varianten.

Loopia är en webbhotell i mellanprisklassen som jag aldrig hade använt om jag hade startat en ny hemsida. De tar ganska hutlöst betalt för extra databaser, och hemsidor som hostas hos dem tar alldeles för lång tid att ladda. Jag har från flera håll hört klagomål på Loopias webbhotellstjänst, men att köpa domännamn hos dem fungerar däremot hur smidigt som helst.

Webbhotell som jag hört gott om i lågprisklassen är Thecloudhost, och i mellanprisklassen är City Network något att kolla på.

Vid tveksamheter: Använd internet!

Om du har letat fram flera olika alternativ på webbhotell där alla verkar ungefär lika bra så är det dags att använda internet. Gör en sökning på Google där du har med webbhotellets namn och ordet “problem” eller “dåligt” så kommer du att hitta precis vanliga problem med webbhotellet i fråga. Missnöjda kunder ser ofta till att varna andra för att göra samma mistag som de själva, vilket tydligt kan ses på forum och bloggar.

-

Nästa inlägg i serien om hur man startar en hemsida ska jag gå igenom hur du ser till att sökmotorerna hittar din hemsida.

Du är nu helt på det klara att du ska starta en hemsida, och nu ska du ta tag i sakerna som vanligtvis kostar pengar. Du ska skaffa dig ett domännamn.

Ett domännamn är det som man skriver in i webbläsaren för att komma åt din hemsida. I vårt fall är det www.naturvetenskap.org man kan skriva in för att komma till vår huvudsida. Du vill helst ha en egen huvuddomän, och inte en subdomän. En subdomän kan exempelvis vara vadsomhelst.example.com. Om du bara vill blogga eller något liknande utan att ha allt för mycket inflytande på dina rättigheter kan du givetvis skaffa dig en gratis subdomän hos någon stor aktör (exempelvis blogger.com), men du är ganska låst.

Att välja ett domännamn

När du ska välja domännamn måste du tänka på vad din hemsida kommer att handla om. Ditt domännamn måste vara relevant för vad din sida innehåller. Detta gynnar dig både vad gäller sökmotorer och att dina besökare kommer ihåg adressen. Det bör även vara lätt att uttala, och se likadant ut som ditt “namn” på hemsidan. “mariasblommor.se” är ett passande domännamn till en sida som heter “Marias blommor”, men inte till en sida som du kallar för “Marias solrosor”.

Som du säkerligen vet om finns det en mängd olika avslutningar (så kallade toppdomäner) på webbadresser. Exempel på detta är .se, .com, .org, .net, och så vidare. Det spelar ofta ingen större roll vilken av dessa du skaffar dig, då de är ganska vanliga och folk kan komma ihåg dem.

Undvik däremot att skaffa en hemsida med en udda ändelse. .cz, .at, .me, .cc och liknande, då de är så pass ovanliga idag att dina besökare inte kommer att komma ihåg din adress.

Om det är möjligt bör du ha ett ganska kort domännamn. En domän bör inte innehålla mer än 10 bokstäver om man snabbt och lätt ska komma ihåg eller snabbt kunna skriva in den i webbläsaren. Det finns givetvis undantag om det är en slags mening eller vanligt ord som är långt, men sikta på att ha ett kort domännamn om det är möjligt.

Var du kan skaffa ett domännamn

Jag rekommenderar att du skaffar din domän via ett svenskt företag. Om du har kollat på, eller redan har skaffat ett webbhotell har du ofta möjligheten att beställa ett domännamn via webbhotellet.

För att leta upp lediga domännamn rekommenderar jag Loopia. Skriv in det domännamn du är intresserad av (utan ändelse) så letar Loopias system igenom vad som är ledigt. Det är väldigt smidigt när du inte är säker på vilken sorts domän du är ute efter.

Att köpa domännamn kan du göra via det webhotell som du kanske redan har valt eller så kan du skaffa det via Loopia. Loopias priser är bra på domäner, och du kan ganska enkelt peka om dem till det webbhotell du har. Jag rekommenderar däremot inte att du använder Loopia som webbhotell, dels för att det kostar för mycket för någon som precis ska starta en hemsida, och dels för att jag har hört att deras databaser är långsamma. De är väldigt bra på att hantera domäner dock.

En varning angående domännamn

Efter att du har haft ditt domännamn ett tag kan de hända att du får ett brev från utlandet (exempelvis USA) där de säger att din domän håller på att gå ut och att du ska förnya den via dem. Gör inte detta. Företaget är ute efter att på fula sätt skaffa sig kunder som betalar mycket högre pris än de behöver. Brevet du får kan se väldigt formellt ut, men du bör slänga det i papperskorgen direkt. All kontakt vad gäller domänen går via det ställe du beställde den från eller via dem som har hand om toppdomänen (IIS har hand om .se-toppdomänen exempelvis).

-

I nästa inlägg som dyker upp lördagen den 29 januari kommer jag att gå igenom hur man väljer webbhotell.

Detta är del 2 i serien om “Hur man startar en hemsida”. I den första inlägget gick jag igenom vad man bör göra innan man ens börjar fundera över hur man rent praktiskt löser något. I detta inlägg ska vi täcka in hur man ska hantera sidans innehåll.

Koda inte din hemsida från grunden

En vanlig missuppfattning är att man måste skapa en hemsida från grunden i HTML-kod. Faktum är att det är det sämsta val du kan göra. Du måste först lära dig att programmera i HTML (och även PHP om du vill ha något mer dynamiskt) vilket faktiskt tar mycket tid om du vill kunna åstadkomma något som ser okej ut. Efter att du har skapat din hemsida upptäcker du att allting är extremt svårt att ändra på, och att det tar lång tid att göra något så litet som att lägga till en sida med information då du bland annat behöver uppdatera alla menyer på HTML-nivå.

Använd ett CMS (Content Management System)

Mitt råd är att du använder ett CMS (Content Management System) för att skapa din hemsida. Ett CMS är en slags mjukvara som hanterar din information i form av artiklar eller inlägg, och använder en mall (template) för att visa upp denna för välden. Det smidiga är att du i bästa fall inte ens behöver kolla på HTML-kod, utan att ditt CMS sköter allt sådant åt dig. I värsta fall får du ändra på något litet problem i din mall (template), och det kräver inte att du förstår hur allt fungerar.

Nedan ska jag försöka redogöra för vilket sorts mjukvara jag rekommenderar till statiska hemsidor, bloggar och forum.

Statisk hemsida

För en hemsida med statiskt innehåll behöver du ett system som är rätt så anpassningsbart vad gäller att det har många mallar så att du kan hitta något som gör din hemsida unik, och delvis ska det kunna hantera menyer och sortera information på ett bra sätt.

Joomla! är det system vi använder för huvudsidan Naturvetenskap.org. Joomla! har ett flertal fördelar.

• Snabb inlärning. Det tar inte många dagar innan du har fått kläm på hur det mesta fungerar i Joomla! Det finns dessutom en stor community som svarar på frågor och kan hjälpa dig om du kör fast någonstans.
• Många templates (mallar) så att din hemsida blir unik jämfört med alla andras hemsidor. Det finns många gratis templates som gör riktigt fina hemsidor.
• Många extensions (tillägg) som kan installeras på sidan för att utöka funktionaliteten.

Drupal är ett annat CMS som jag inte har testat, men som jag har hört goda ord om. Drupal är lite mer inriktat mot företag och hemsideutvecklare, men ska tydligen gå bra att använda som nybörjare också.

Det viktiga när du har en (relativt) statisk hemsida är att det är enkelt att lägga till mer information, och att det system du använder har en stor användarbas och att systemet uppdateras med jämna mellanrum för att åtgärda säkerhetsproblem.

Blogg

Bloggar skiljer sig ganska markant från en statisk hemsida. En blogg uppdateras frekvent med material som inte strikt kategoriseras upp i menyer för enkel åtkomst, utan är mer som ett flöde av inlägg, där det även är möjligt att kommentera dessa (om du väljer att tillåta det).

WordPress är ett mycket populärt CMS för bloggar. Vi använder det på den blogg som du läser just nu, och fördelen är att det har väldigt många templates och plugins (tillägg) för att ge din blogg fler funktioner.

Forum

Mjukvara för att hantera forum klassas inte som ett CMS, men jag tar upp det här ändå, så att vi har gått igenom alla de vanliga orsaker till att du vill starta en hemsida.

Ett forum bör ha en intuitiv design så att dina besökare förstår hur det fungerar. Det bör dessutom ha bra kontrollmöjligheter för administratörerna så att du kan se till att spammare, spambots och annat otrevligt folk hålls borta från forumet.

Vanliga exempel på mjukvara för att driva forum är phpBB och SMF.

Gratis vs. kommersiellt

Alla de CMS och mjukvaror jag har nämnt ovan är helt gratis att använda. Du behöver inte betala en enda krona för att publicera och hålla koll på din information på ett smidigt sätt. Fördelen med gratis programvara är att det är väldigt många som använder den, och att det finns ett stort antal tillägg och mallar. Nackdelen är att du inte kan klaga på något som inte fungerar och sedan förvänta dig att någon fixar det åt dig.

Fördelen med att skaffa ett CMS eller mjukvara som du betalar för är att du (oftast) får support på det. Om det är något som inte fungerar så säger du åt supporten att det inte fungerar, och att de får de leta upp en lösning åt dig. Nackdelen är att det kostar dig pengar, och ibland mycket.

Om du vill starta en hemsida som ska stödja sig själv ekonomiskt rekommenderar jag att du testar med ett gratisalternativ först, och om du inte kan få det att fungera (efter kontakt med supportforum och webhotell) så kan du överväga att betala för någonting med support.

-

Nästa inlägg i serien om hur man startar en hemsida kommer att handla om hur du skaffar ett domän-namn för din hemsida, vilket publiceras den 22 januari.

Denna lördag tänkte jag skriva lite grann kring vad man behöver för att starta en hemsida. Jag har spenderat ungefär två och ett halvt år med att driva naturvetenskap,org, och har under denna tid skaffat mig lite erfarenhet kring just hur man startar och driver en hemsida. I det första inlägget ska vi gå igenom vad som behöver göras innan man faktiskt gör någonting.

Var klar över syftet med hemsidan

Det första som behövs när du ska starta en hemsida är ett syfte. Varför skapar du hemsidan? Vad fyller den för funktion?

Det kan verka som en lätt uppgift att hitta på något en hemsida ska handla om, men det är inte alltid så. Du måste veta vilket område du ska behandla på hemsidan, annars kommer det bara att rinna ut i sanden.

Ska du starta en blogg? Då bör du veta vad du ska ta upp i den. Om du vill ha en personlig blogg så kan du ta upp dina egna tankar kring din vardag eller vanliga händelser i samhället. Förvänta dig inte så mycket intresse såvida det inte händer något extraordinärt i din vardag eller du är en fenomenal skribent. Om din blogg täcker ett visst område får du se till att du siktar på just detta område och inte avviker i fokus. En modeblogg kommer inte att gå något vidare om varannat inlägg alldeles plötsligt handlar om lastbilsmotorer.

För en “vanlig” hemsida gäller precis samma sak. Du måste avgränsa ditt innehåll. Om ditt innehåll blir för spretigt kommer läsarna inte att stanna kvar på din hemsida, utan kommer att söka information någon annan stans. Lägg fokus på någon eller några få punkter.

På vår huvudsida är syftet att erbjuda kostnadsfri kvalitativ information om de naturvetenskapliga ämnena till allmänheten. Där har vi sammanfattat precis vilka avgränsningar som gäller. Innehållet ska vara gratis. Inga kostnader ska tillkomma för att få tag på information på sidan. Vi prioriterar kvalitet framför kvantitet. Vi ser hellre att vi har litet innehåll där allt är korrekt än att vi har mycket innehåll som innehåller många fel. Det ska handla om de naturvetenskapliga ämnena. Vi försöker att hålla fokus på just dessa ämnen, och inte driva iväg till andra områden. Dels för att det är naturvetenskap vi är bra på, och dels för att våra läsare förväntar sig naturvetenskap när de kommer hit. Allmänheten är vår målgrupp. Det spelar ingen roll om läsaren går i höstadiet eller är pensionär. Man ska inte behöva en speciell utbildning för att förstå sidans innehåll. Alla ska kunna ta del av informationen.

Det du behöver formulera är med andra ord:
- Vad ska hemsidan innehålla?
- Vad fyller hemsidan för funktion? (varför är den bättre än det som redan finns på nätet?)
- Vem riktar sig hemsidan till?

Hemsidans utveckling

Har du väl bestämt dig för vad syftet med hemsidan är går du vidare till nästa steg i processen, där du bör fundera över hemsidans utveckling. Hur ska hemsidan utvecklas? Vem ska arbeta på innehållet, och hur länge? Är du redo att spendera den tid som krävs för att hemsidan ska bli så pass bra som du planerar?

Man överskattar alltid sin tillgängliga tid och sin motivation. Om du intygar dig själv om att du kommer att ha 10 timmar/vecka att arbeta på hemsidan kommer du i verkligheten att spendera ca 2-3 timmar/vecka på den. Tänker du dig att du ska arbeta på hemsidan tills den är perfekt så kommer du troligen att ha fel. Som människa tar man ofta den enklare vägen, och gör mindre arbete än vad man från början har tänkt sig. Var medveten om att du kommer att överskatta din tillgängliga tid och motivation när du lägger upp en planering.

Om din hemsida bara blir halvfärdig och inte utvecklas kommer den att tappa besökare. En bra hemsida uppdateras med jämna mellanrum, och det bör även vara enkelt att nå dig som står bakom den för att kunna interagera med dina besökare.

Hur hemsidan finansieras

Det är inte gratis att driva en hemsida. Det behöver inte nödvändigtvis kosta mycket, men det finns ändå kostnader kopplade till hemsidan. Ett domännamn kostar ca. 50-150 kr/år, och ett konto på ett webhotell kan kosta allt från 100 kr/år till flera hundra kr/månad. Allt beror på hur pass mycket pengar du vill lägga ut. Min personliga åsikt är att en hemsida ska generera tillräckligt med pengar för att driva sig själv. Allt utöver detta kan gå till antingen utveckling av hemsidan eller som en trevlig bonus till din egen ekonomi.

Det finns ett flertal sätt att finansiera en hemsida. Om du exempelvis använder hemsidan för att folk ska anlita dig för att genomföra något, så är det din finansieringskälla. Om du säljer något på hemsidan, eller använder hemsidan som stöd för något du säljer i fysisk butik (eller liknande) är intäkterna från detta din finansieringskälla.

Har du inte något du säljer (produkter eller tjänster) är det alternativ som finns kvar att du har reklam på sidan. Detta kan vara i form av att någon sponsrar din sida mot att du visar upp en banner, eller att du använder så kallade annonseringsnärverk för att få in pengar mot att din sida visar upp reklam.

Det finns de som tycker att reklam i alla dess former är fult och hemskt, men det är en fråga om vilken sorts reklam du har, hur mycket, och var någonstans den är. Det behövs inte mycket för att få en sida att gå runt, men gör vad som krävs för självfinansiering. Inom ett år borde sidan finansiera sin egen drift.

Mer information om just reklam dyker upp i kommande inlägg i serien.

-

Nästa inlägg i serien dyker upp den 15 januari.

Detta är del 3 i serien om konsten att engagera sig. I det första inlägget gick jag igenom orsakerna till att man kan engagera sig, och hur man har tid att engagera sig. I det andra inlägget gick jag igenom hur man väljer vad man ska engagera sig i, och hur man kommer in.

I den här delen går jag igenom hur mycket man bör engagera sig, och vad man helst ska göra i början av sitt engagemang.

Hur mycket ska jag engagera mig?

Nästa fråga innan du börjar engagera dig handlar om hur pass mycket du bör engagera dig. Kan man engagera sig i flera organisationer? Hur mycket bör man engagera sig i en viss organisation?

Det finns ingenting som hindrar dig från att engagera dig i flera organisationer. Faktum är att det ibland kan vara gynnsamt att engagera sig i flera organisationer samtidigt, då du snabbare sätter dig in i hur saker fungerar, speciellt om organisationerna verkar inom ungefär samma område. Du kommer att få en större insikt i hur omständigheterna ser ut inom fältet, du skaffar dig ett större kontaktnät, och får en allmän synergieffekt av ditt dubbla engagemang. En liten varning är dock att om den ena organisationen kräver mer arbete under en viss tidsperiod kommer detta troligen att gå ut över den andra organisationen. Om du är en person som alltid måste vara alla till lags är det kanske bättre att bara engagera dig i en organisation, då du ibland kan få kompromissa med tid.

Hur mycket du engagerar dig i en viss organisation beror främst på vad du själv får ut av det. Om du arbetar med kontakt med människor och är 100 % nöjd med detta bör du kanske inte ta steget till att engagera dig högre upp i organisationen där du har mindre kontakt med människor. Det du däremot kan göra är att öka ditt engagemang på din nuvarande nivå. Det jag speciellt vill påpeka är att det ska vara du själv som bestämmer hur mycket du vill göra, och inte någon annan. Det bör alltid vara ditt eget val att ta steget till att göra fler saker, eller byta till att göra något annat.

Att ta steget upp i organisationen kan vara väldigt utvecklande för dig, om uppgifterna är rätt för dig. Tycker du om att driva en viss fråga kan det vara gynnsamt att gå från en lokal nivå till en regional eller central nivå. Tänk på att du inte bör ta på dig mer arbete än du känner att du klarar av. Det är inget fel med att utmana sig själv, men det är inte rimligt att försöka göra mer än vad du har tid med.

Vad bör jag göra i början att mitt engagemang?

Du ska precis börja engagera dig i en organisation. Hur bör man då bete sig? Vad är planen?

När man börjar engagera sig fungerar det på ungefär samma sätt som med ett nytt jobb. I början bör man observera, och ligga lite lågt med sina mer extrema idéer och åsikter. Hur går ett möte till? Vilket tonläge håller man? Vad förväntas man ta med sig och ha läst på inför ett möte? Vilka uppgifter har de andra runt omkring dig?

När du har fått en känsla för hur stället fungerar för tillfället kan du börja leva ut dina egna idéer. Föreslå förbättringar. Ifrågasätt varför man gör på ett visst sätt om du har ett bättre förslag.

I början bör du ta det lugnt med att ta på dig ansvar. Innan du har tagit reda på hur saker och ting fungerar bör du inte ta på dig några större roller inom organisationen, då du inte vill hoppa på något som du senare kan ångra. Om du tar på dig ett stort ansvar från början kanske du efter ett tag inser att du inte alls tycker om sättet man arbetar på, eller att arbetet inte innehöll det du hade tänkt dig. Kärnbudskapet är att du bör skaffa dig överblick innan du agerar.

I nästa del som kommer ut den 25 december kommer jag att gå igenom hur mycket arbete man bör genomföra och hur man kommer överens med de andra i organisationen.