God jul önskar vi på Naturvetenskap.org!

Julen är här och med det också jullov för många av våra läsare. Men för den sakens skull behöver man förstås inte ta en paus från allt vad naturvetenskap heter. Här följer några juliga länktips med anknytning till kemi:

Julens Kemikalender innehåller visserligen inget godis, men likväl 24 kopplingar mellan kemi och traditionellt julfirande. Har du inte följt den rekommenderas ett besök inför julhelgen varmt! Nöjer du dig inte med detta finns det ännu mer att läsa om kemins koppling till julen på kemiläraren Magnus Ehingers hemsida.

Det finns många andra julkalendrar med vetenskapstema, även om dessa inte har lika tydlig koppling till just julen. Får du tid över nu på lovet kan du alltid kolla igenom luckorna i LTH:s julkalender eller Kemijulkalendern 2011.

Och för dig som har en gran att klä, tänkte vi dela med oss av lite inspiration från The Periodic Table of Videos, som har ett lite… ehm… annorlunda sätt att göra detta.

Med de orden önskar vi alla läsare som har bemödat sig med att surfa in på vår blogg i dessa juletider en god jul och ett riktigt trevligt lov.

Posted in Oskar Henriksson, Uncategorized | Leave a comment

Nova100

Jag var inte tillräckligt bra. Jag var dessutom engagerad på fel område. Detta var kärnbudskapet efter att ha varit på intervju hos Nova100.

Nova100 är ett talangnätverk för studenter, och främst då de som studerar ekonomi, juridik och teknik. Jag tyckte att det lät som ett intressant ställe, och hade ansökt en gång tidigare (och fått avslag eftersom jag knappt hade påbörjat mina studier). När jag fick ett mail där de sa att de kunde återaktivera min profil och ansöka igen så gjorde jag detta.

Vi kan lugnt säga att jag gjorde dåligt ifrån mig på intervjun. Det är ganska naturligt då det var den första riktiga intervjun jag har varit på. Jag lyckades fokusera på vad jag hade gjort, och inte vad jag var bra på. Jag missade dessutom att ta upp många av de viktigaste punkterna som gör mig attraktiv ur en arbetsgivarsynpunkt.

Efter intervjun fick jag tips på vad jag kunde göra för att prestera bättre på kommande intervjuer. Detta uppskattas något otroligt mycket då jag snabbt kan applicera i princip vilken information som helst, och nu är beväpnad med ny kunskap inför kommande intervjuer.

Hela upplevelsen kan klassas som lite av en överraskning för mig. Jag är inte van vid att bli begränsad av min egen prestation. Med flexibelt tänkande och snabb inlärning har jag hittills lyckats komma runt alla hinder som ställts framför mig, men underprestation i en aktivitet jag inte har deltagit i förut stoppade mig den här gången.

Vad jag vill säga med det här inlägget är att oavsett hur bra man är finns det alltid begränsningar. Om rollerna hade varit ombytta, och intervjuaren på Nova100 hade placerats i labbmiljö så hade hon underpresterat, oavsett hur mycket hon excellerar inom personalvetenskap och intervjuer i allmänhet. Detta på grund av att det är en helt ny situation där man inte har någon tidigare kunskap eller erfarenhet att applicera.

Om du läser något inom ekonomi, juridik eller teknik och anser att du något otroligt bra på det du gör, så rekommenderas en ansökan till Nova100. Om du kommer på en intervju hos dem så är det värsta som kan hända att du åker hem med några tips om hur du blir bättre.

Posted in Matias Ekstrand | Leave a comment

Kommande uppdateringar

Vi håller för närvarande på att uppdatera naturvetenskap.org på flera olika sätt.

Först och främst kommer vi att byta webbhotell från Manufrog till City Network. Detta kommer att påverka dig som läsare positivt, då hemsidan kommer att laddas från servrar i Sverige istället för i England. Detta ger snabbare laddningstider och en bättre användarupplevelse.

Samtidigt passar vi på att uppdatera hela vårt administrationssystem för att göra det säkrare, och mer modernt. I samband med detta byter vi även layout, och hoppas att det nya utseendet gör det enklare att ta åt sig informationen på sidorna.

Vi kommer även att lansera en ny funktion som är till nytta för speciellt matematik-sektionen. Mer om detta vid ett senare tillfälle.

Och sist men inte minst kommer en stor mängd med artiklar uppdateringar av våra artiklar. Övningsuppgifter kommer att läggas till redan existerande artiklar, och nya artiklar kommer att skrivas inom både fysiken och kemin.

Den nya sidan kommer att lanseras den 1 augusti 2011. Vi ser fram emot lanseringen, och jobbar under tiden hårt för att förbättra innehållet.

Posted in Uppdateringar | Leave a comment

Lite nyheter

Efter en tids inaktivitet börjar redaktionen så smått att vakna till liv igen, med en del uppdateringar som följd.

Först och främst har vi bytt till ett nytt system för våra URL:s, vilket gör att det nu går att länka mycket snyggare till oss. Jämför bara http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=362&Itemid=360 och http://www.naturvetenskap.org/matematik-e/differentialekvationer.

Och detta för oss till nästa sak. Vår författare Johan har börjat på en serie artiklar om hur man löser olika differentalekvationer, som du hittar på länken ovan. På matematikfronten har vi utöver detta också fått en ny författare, Hadid Rehman, som har börjat skriva om trigonometri för matematik D. De artiklarna hittar du på http://www.naturvetenskap.org/matematik-d/trigonometri.

Själv har jag i dag fixat till introsidan för högstadiekemin, som bland annat har fått en länk till de nya kursplaner och kunskapskrav som börjar gälla till hösten.

Posted in Oskar Henriksson, Uncategorized | Leave a comment

I år firar vi Kemins år!

2011 har utsetts till Kemins år av FN. Det innebär att en massa kul kemirelaterade saker kommer hända världen över. Tanken med detta är att fler ska få upp ögonen för vilken rolig, intressant och viktig vetenskap kemi är och att fler ska vilja jobba med det i framtiden. Bland annat finns kemikalendern, där en ny intressant kemifilm (om till exempel mode, kärlek eller klimat och energi) publiceras varje månad.

Surfa in på kemi2011.se och läs om vad som händer där just du bor.

Posted in Oskar Henriksson | Leave a comment

Henrik Fahlquist

Vi har idag glädjen att presentera en ny artikelförfattare på Naturvetenskap.org!

Henrik Fahlquist är doktorand i strukturkemi vid Stockholms Universitet. Han har sedan tidigare en magister i kemi från Linköpings Tekniska Högskola, han har ett stort allmänintresse av kemi och är insatt i många av kemins områden.

Henrik kommer främst att skriva artiklar inom universitetskemin, vilket vi ser fram emot, då vi kan erbjuda intressant läsning även för dem som går på en högre utbildning i kemi.

Posted in Uppdateringar | Leave a comment

Uppdateringsdatum tillagt

I går fick vi ett mejl från en läsare som undrade över när en av våra artiklar hade uppdaterats senast. Till följd av detta har vi nu ordnat så att datum och klockslag för senaste uppdatering går att hitta längst ner i varje artikel.

Posted in Uncategorized, Uppdateringar | Leave a comment

Uppdateringar 2011-02-07

Efter ett mejl från en läsare har vi sett över de artiklar där vi förklarar begreppet “grundämne” inom högstadiekemin och i samband med detta försökt vara tydligare med att ordet faktiskt har dubbla betydelser. Uppdateringen berör vår artikel om atomer samt den om grundämnen och kemiska föreningar. Den sistnämnda artikeln har dessutom fått en ny rubrik.

Posted in Oskar Henriksson, Uppdateringar | Leave a comment

Hur man startar en hemsida: Synas i sökmotorerna

Du har nu köpt ett domännamn, skaffat webbhotell och lagt in lite innehåll på din hemsida. Problemet är nu: Hur ska folk hitta hit?

Det vanligast sättet som folk hittar till en hemsida är via sökmotorer. Det ligger givetvis i ditt intresse att finnas med i dessa sökmotorer. Den största sökmotorn som i stort sett alla använder är i dagsläget Google.

Du kan dels lägga till din hemsida manuellt hos sökmotorn så att de börjar söka igenom din hemsida. För Google går du till denna adressen: http://www.google.com/addurl/

Med Google finns det även möjlighet att göra en så kallad webbkarta (sitemap) där man visar vilka sidor som hemsidan består av. En sitemap kan vara något som ditt CMS (Content Management System) har hand om, eller som du skapar manuellt med hjälp av onlineverktyg.

Det är i dagsläget inte direkt värt att leta upp massa sökmotorer och lägga till sin hemsideadress dit. Sökmotorerna kommer att hitta din hemsida om man ger dem lite tid, så länge det finns länkar till din hemsida på andra sidor. Sökmotorer följer alltid länkar, och om de hittar din hemsida så kommer den att läggas till i sökresultaten.

Ytterligare ett sätt att synas i sökresultaten är att skicka in sin hemsida till DMOZ, vilket är en länkkatalog där varje länk granskas av en redaktör innan den accepteras. I stort sett alla sökmotorer kommer att veta om att din hemsida existerar om den finns med i DMOZ, så det kan vara värt att skicka in en ansökan dit, då det är helt gratis.

Låt mig gärna veta vad lärarens reaktion blir.
Posted in Matias Ekstrand | Leave a comment

Hur man startar en hemsida: Välja webbhotell

Efter att du har bestämt dig för vad din hemsida ska handla om och hur informationen på den ska hanteras (via ett CMS eller forum-mjukvara) är det dags att hitta ett webbhotell.

Ett webbhotell är det ställe där din hemsida finns. De ser till att din hemsida ligger på en server (uppkopplad dator) och blir tillgänglig via internet. Det finns många webhotell att välja mellan, och nedan ska vi reda ut hur du väljer webbhotell.

Vad behöver du?

Vad för sorts webbhotell du behöver varierar väldigt mycket beroende på vad du har för behov.

Grundbehov

Dina grundbehov är vad ditt CMS (Content Management System) kräver för något. De flesta CMS som är gratis drivs med PHP och MySQL-databaser, vilket betyder att du behöver en så kallad UNIX-server. Det andra alternativet är en Windows-server, men en sådan ska du bara ha om du har specifika krav på att köra en viss sorts kod som bara fungerar på Windows-servrar.

Trafik

Förutom de rent tekniska kraven behöver du även känna till hur mycket trafik din hemsida kommer att förbruka. Det finns vanligtvis en gräns på hur mycket trafik din hemsida får lov att förbruka per månad, och går du över denna så får du köpa till extra eller så stängs din hemsida ner.

Såvida du inte planerar att få enorma mängder av besökare eller ha stora bilder och program på din hemsida brukar det räcka med att ha några GB trafik (till att börja med åtminståne). Naturvetenskap.org använde under december 2010 ca 3,3 GB trafik, och då hade vi ca 18 000 besök. Vi har visserligen inga stora bilder på vår sida, men det kan ge dig en uppfattning om hur pass mycket besökare som behövs för att förbruka en viss trafikmängd.

Något som är bra att veta är att om ett webbhotell erbjuder “fri trafik” till ett mycket lågt pris för det webbhotellskonto du beställer så stämmer det troligen inte. Vissa webbhotell stänger systematiskt av hemsidor som drar för mycket trafik för dem och hävdar att de bryter mot något av villkoren för tjänsten. Se upp med webbhotell som erbjuder “fri trafik” till ett lågt pris med andra ord.

Utrymme

I ett webhotellspaket ingår det ofta en viss mängd utrymme som du kan använda. Hur mycket av detta som används beror givetvis också på vad du använder din hemsida till. Ett forum där man kan bifoga filer kan snabbt kräva stora mängder med utrymme när antalet användare ökar. En statisk hemsida utan så mycket bilder tar däremot inte lika mycket plats. Naturvetenskap.org tar just nu upp ca. 50 MB utrymme vad gäller filer tillsammans med Joomla-installationen.

Det som tar plats för oss är backup-filer och mail. Via Joomla (vårt CMS) kan vi ta backups på hemsidan med jämna mellanrum, och dessa sparas även på servern. Även våra mailkonton tar upp lite utrymme, och totalt använder vi några hundra megabyte.

Databaser

Databaser är bra att ha. Information som exempelvis text sparas i databaser så att de kan hämtas när det behövs. En vanlig databastyp hos webbhotell är MySQL, vilket är en SQL-databas som många Content Management Systems använder för att spara information i.

Du vill helst inte ha begränsningar på din databas. En större hemsida eller forum kan kräva ganska mycket innehåll i dina databaser, och att begränsa så att du bara har tillgång till en viss storlek eller ett visst antal är inget som är bra för dig som äger en hemsida. Om du bara får lov att ha en MySQL-databas kommer du exempelvis att ha svårt att ha flera hemsidor på samma webbhotellskonto, eller så kan du inte skapa en blogg på en undersida då din enda databas redan används. Databasen för naturvetenskap.org tar upp ca. 10 MB, och bloggen tar upp ca. 1,5 MB.

Se med andra ord till att det inte finns några allvarliga begränsningar i databaserna när du beställer ett webbhotellskonto.

CPU och RAM

Något som ganska få tänker på är att ett Content Management System kräver systemresurser då det är en hel del information som bearbetas och information som hämtas ifrån databaser.

Om du har ”Shared hosting” så kommer det att ligga många webbhotellskonton på samma server som din hemsida. Om de andra kör resurskrävande system så kan du drabbas i och med att ditt system inte får nog med systemresurser. Detta syns tydligast på just processoranvändningen. När det är brist på processorkraft kommer dynamiska php-sidor och ditt CMS som helhet att fungera långsammare.

Om du inte har tillgång till rillräckligt med RAM-minne på servern är det potentiellt som så att du inte kan använda vissa funktioner i ditt system. Om du använder “Shared hosting” så står det oftast inte hur mycket ram ditt konto får lov att använda, men den är låst till en viss maxgräns ändå. Har du tillgång till att maximalt använda RAM-minne över 200 MB så har du inga som helst problem med att köra de vanligaste CMS.

Placering av servrar

Något som man ofta inte tänker på är att när man surfar på internet så skickas informationen från servern hem till din dator. Det spelar faktiskt roll om denna information skickas från USA och hit, eller om den skickas inom landet. Skillnaden kan totalt vara flera sekunder beroende på vad din hemsida innehåller.

Servern som din hemsida finns på bör vara placerad i åtminståne samma världsdel som de flesta av dina besökare kommer ifrån. Det brukar stå vart servrarna befinner sig på webbhotellets informations-sidor. Om inte så får du fråga dem.

Typ av webbhotellskonto

Det finns flera olika varianter av konton du kan skaffa dig.

Shared hosting – Ditt konto ligger på samma server som andra konton. Ni delar på systemresurser och det kan ibland gå segt om det händer mycket hos de andra. Detta är standard hos de flesta billiga webbhotell, och fungerar ofta bra för mindre hemsidor.

Dedicated server – Du får en helt egen server. Detta är oftast dyrt, men kan behövas om du driver en stor hemsida med många besökare.

VPS (Virtual Private Server) – Du får en virtuell installation av ett operativsystem där du har tillgång till alla inställningar. Du kan beställa specifika mängder av systemresurser från webbhotellet. Ofta inte lika dyrt som en dedikerad server.

Uppetid

Ytterligare något att ta hänsyn till är hur pass ofta webbhotellet får problem så att man inte kommer åt din hemsida. De flesta seriösa webbhotell har statistik på sin uppetid (uptime) för alla sina servrar. Du vill gärna ha ett webbhotell som når en uppetid på mer än 99,9 %, då dina besökare annars kommer att störa sig på att hemsidan är offline då och då. Du bör bli orolig om webbhotellet regelbundet har mindre än 99,5 % uppetid.

Vad ska jag välja?

Det finns mängder av webbhotell som du kan använda dig av. Skillnaden mellan dem är ofta mycket tydlig i just priset, men ett högt pris garanterar inte på något sätt att du får en bättre upplevelse.

De allra billigaste webbhotellen i stil med one.com som erbjuder dig fri trafik för 12 kr/månad är inget som jag rekommenderar. Om din hemsida blir för stor så stänger de av dig, och de ger dig tillgång till för lite RAM för att kunna använda Joomla (ett content management system) fullt ut.

Bland webbhotellen i lågprisklassen har jag däremot ett alternativ som jag varmt rekommenderar. Manufrog är det webbhotell vi använder. Det billigaste kontot kostar 100 kr/år (motsvarande 8,33 kr/månad), och du får tillgång till de flesta grundläggande saker du kan behöva. Bra support, inga konstiga avstängningar, och jag har aldrig hittat någon som har varit missnöjd med detta webbhotell. Om du behöver något som är närmare Sverige så är UK Standard att rekommendera som konto, då de annars har sina servrar i USA. De flesta andra aktörer i den här prisklassen brukar det finnas problem med, frågan är bara vad problemet är.

Det är inte alltid bra att gå med stömmen vad gäller webbhotell. Binero har under flera år röstats fram som Sveriges bästa webbhotell i InternetWorld, men de har under senare tid haft ofantliga problem med oplanerade neretider, misslyckade uppgraderingar och folk som klagar på deras nya kontrollpanel som saknar viktiga funktioner som fanns i den äldre varianten.

Loopia är en webbhotell i mellanprisklassen som jag aldrig hade använt om jag hade startat en ny hemsida. De tar ganska hutlöst betalt för extra databaser, och hemsidor som hostas hos dem tar alldeles för lång tid att ladda. Jag har från flera håll hört klagomål på Loopias webbhotellstjänst, men att köpa domännamn hos dem fungerar däremot hur smidigt som helst.

Webbhotell som jag hört gott om i lågprisklassen är Thecloudhost, och i mellanprisklassen är City Network något att kolla på.

Vid tveksamheter: Använd internet!

Om du har letat fram flera olika alternativ på webbhotell där alla verkar ungefär lika bra så är det dags att använda internet. Gör en sökning på Google där du har med webbhotellets namn och ordet “problem” eller “dåligt” så kommer du att hitta precis vanliga problem med webbhotellet i fråga. Missnöjda kunder ser ofta till att varna andra för att göra samma mistag som de själva, vilket tydligt kan ses på forum och bloggar.

-

Nästa inlägg i serien om hur man startar en hemsida ska jag gå igenom hur du ser till att sökmotorerna hittar din hemsida.

Posted in Matias Ekstrand | 1 Comment